Regional biblioteksplan 2017-2020 fastställd

Idag fastställdes Regional biblioteksplan 2017-2020, Region Skåne, av regionfullmäktige.

Den kommer inom kort att finnas tillgänglig som pdf på vår hemsida, och kommer därefter att skickas ut i tryckt form till folkbibliotek och andra berörda under januari.

Den regionala biblioteksplanen gäller den regionala biblioteksverksamheten och sjukhusbiblioteken, men anger också områden för samarbete mellan de båda verksamheterna, till exempel gällande fortbildning.

När det gäller den regionala biblioteksverksamheten så anger planen ett övergripande mål för perioden som lyder:

"Bidragen för biblioteksutveckling ska nå ett större antal folkbibliotek än tidigare och i högre grad generera kunskapsdelande och kompetensutvecklande aktiviteter mellan folkbiblioteken."

Planen anger också fyra utvecklingsområden för den regionala biblioteksverksamheten under perioden 2017-2020, områden som bland annat styr bidrag och andra satsningar:

Demokrati och fri åsiktsbildning
Folkbibliotek för alla
Digitalisering
Litteratur- och läsfrämjande

Vi på Region Skånes kulturförvaltning är så glada att biblioteksplanen nu är klubbad och klar och ser fram emot att använda den som grund för vårt arbete tillsammans med de olika skånska biblioteken under de tre kommande åren.

Förnyad kraft och fokus på språklig mångfald

Region Skånes kulturförvaltning är tillsammans med övriga regionala biblioteksverksamheter medlemmar i Föreningen för regional biblioteksverksamhet, FRB. Föreningen driver gemensamma frågor som gagnar den regionala biblioteksverksamheten och är också ett forum för samverkan, gemensamt kunskapsutbyte och omvärldsbevakning.

I fredags deltog jag, Maria Tsakiris, i ett av de årliga mötena tillsammans med mina kollegor från hela landet. På dagordningen var bland annat frågan om Internationella bibliotekets (IB) nya uppdrag.

Här följer en kort rapport och några reflektioner:
Internationella bibliotekets omorganisation har debatterats flitigt i biblioteksmedia under året. Från den 1 januari 2018 tillträder Cecilia Svanberg som ny chef samtidigt som IB:s nya organisation

Daisykonsortiets konferens på film

Förra veckan hade Svenska Daisykonsortiet, SDK, sin årliga konferens i Stockholm. Årets tema var Talboken i framtiden. Nu går det att se föreläsningarna i efterhand, och det är värt att ta sig tiden, för det var ett intressant och väl sammansatt program som förtjänar uppmärksamhet från fler än de som var på plats på Norra Latin i Stockholm.
Föreläsningarna är relativt korta, så de kan passa bra använda som underlag för diskussioner med kollegor.

Här hittar du alla föreläsningarna: SDK-konferensen 2017

Skulle jag bara välja en föreläsning att lyssna på igen, så

Tips på reflekterande samtal kring digitala utvecklingsfrågor på ditt bibliotek

I slutet av oktober organiserade Kristianstads bibliotek med stöd från Region Skånes kulturförvaltning två heldagar om MIK, medie- och informationskunnighet.

Under båda dagarna diskuterades MIK utifrån olika perspektiv och deltagarna reflekterade tillsammans kring vilket uppdrag bibliotek har eller borde ha. Föreläsare och workshopledare under dagarna var Marika Alneng, författare till boken ”Folkbibliotek i förändring : navigera med medie- och informationskunnighet” och Malin Klintholm, bibliotekskonsulent i Sörmland. Till sina workshops använde Marika och Malin tolv korta filmer om de olika kunnigheterna som ingår i MIK-begreppet och som finns med i UNESCO:s ”MIK-blomma”.

Bilden är från NORDICOM och UNESCO skrivelse medie- och informationskunnighet.

Filmerna är producerade i samarbete med olika experter såsom en forskare, journalist, författare, designer, mediepedagog m.m. I filmerna lyfter experterna de tre viktigaste aspekterna av en viss kunnighet samt skickar med en fråga för diskussion. Filmerna funkade utmärkt som utgångpunkt för reflektion och diskussion. Vid mitt bord hade vi livliga diskussioner kring Elisabets Åsbrink korta film om yttrandefrihet. Hon ställde frågorna ”Varför ska man försvara yttrandefriheten för åsikter som man tycker är vidriga?” och ”Hur skyddar man sig mot extremistiska ideologier?”.

Jag vill varmt rekommendera alla som arbetar på bibliotek att diskutera de olika kunnigheterna på sina arbetsplatser med filmerna som utgångspunkt. Filmerna är endast tre minuter och ger bra ingångar till diskussion kring digital utveckling och bibliotekens roll.

Filmerna finns på Länsbibliotek Sörmlands youtubekanal.

Nytt på området tillgängliga medier

Myndigheten för tillgängliga medier, MTM, kom nyligen med en forskningsöversikt, Användning av tillgängliga medier. Den ger en bra bild av den samlade forskningen kring hur de tillgängliga medier som myndigheten förmedlar används av dess målgrupper, medier som exempelvis talböcker, taldagstidningar och lättlästa böcker.
En mycket spännande faktor som lyfts fram i översikten är bristen på forskning som ställer frågor om hur tillgängliga medier hänger samman med social inkludering, delaktighet och egenmakt. Ur ett demokratiperspektiv är det väldigt intressant.
Även MTM:s framtidsstrategi 2018-2020 sätter användaren och läsningen i centrum:
"Med ledande kunskap och användaren i fokus främjar vi tillgänglig läsning i samhället. Det här är den strategiska inriktning som ska vara vår ledstjärna i verksamhetsplanering och dagligt arbete från 2018. Vi utvecklas från att övervägande vara en producerande verksamhet till att allt mera vara ett kunskapscentrum som främjar tillgänglig läsning."

Fem frågor om projektet Digitala läslyftet

SFI-klass i Bjuv som deltar i biblioteksprojektet Digitala läslyftet.

Fr.h: Vlora Sadriu, Ardian Sadriu,Vera Dittrich, Zsolt Fazekas, Nada Abo Rashed,

 Rayda Alkafeed, Lilian Amabel Laxdal, Hanna Jfeli,

Salma Mohamed, Zawi Shawish Jalal, Rashid Hadji, Hamzah Husari.

Sex kommuner inom Familjen Helsingborg arbetar just nu med ett projekt om digital inkludering och läsfrämjande för nyanlända, Digitala läslyftet. Projektet har fått bidrag för biblioteksutveckling från Region Skåne, inom ramen för det så kallade experimentspåret.
Vi ställde fem frågor om projektet till Malin Skön på biblioteket i Bjuv, en av kommunerna som är med:
Hur kom ni på idén till projektet Digitala läslyftet?
Vi ser ett behov av digital kunskap i vårt dagliga möte med vår målgrupp (nyanlända) på våra bibliotek. Risken är stor att många hamnar i ett digitalt utanförskap. Vi pratade med SFI-lärare som menade att datorundervisning inte ingår i kursplanen på SFI, samtidigt som det krävs ett visst användande i skolarbetet. Så föddes tanken om att arbeta läsfrämjande med det digitala som verktyg.
Berätta vad ni gör i projektet!
De kommuner som deltar jobbar utifrån en gemensam grund men anpassat efter egna förutsättningar. Vi har köpt in filmade

Bibliotekens roll i det flerspråkiga samhället

Boklådor på Eslövs bibliotek. Foto: Tove Eriksson

Bibliotekslagen fastslår att alla allmänna bibliotek ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med annat modersmål än svenska, bland annat genom att erbjuda litteratur på andra språk än svenska och på lättläst svenska. Att erbjuda litteratur på många språk är ofta en utmaning för folkbiblioteken. Inköp, urval och förmedling är särskilt svårt om språkkunskaper saknas hos personalen.
Biblioteken kan vara en mycket viktig resurs för att stärka nyanländas möjligheter till ett gott liv i sitt nya land även på andra sätt än genom litteraturförmedling. Att med knappa resurser och ett brett uppdrag utveckla sitt bibliotek till att vara en stark sådan resurs kan också vara en utmaning. Det finns stor potential att utveckla bibliotekens arbete med och för personer med annat modersmål än svenska genom kompetensutveckling och kunskapsdelning. Vi på Region Skånes kulturförvaltning ser att det är många skånska bibliotek som arbetar intensivt och framgångsrikt för att förstärka sin service till den här prioriterade målgruppen, bland annat genom projekt finansierade av oss. Genom vårt mångspråksnätverk kan bibliotekspersonal träffas, dela kunskaper, inspireras och utvecklas tillsammans.
Bibliotekens arbete med migration och språklig mångfald är också en av de nationella utvecklingslinjerna . De nationella utvecklingslinjerna ska löpa parallellt medan biblioteksstrategin tas fram. Kungliga biblioteket, KB, har just publicerat en studie med namnet Migration och språklig mångfald. Bibliotekens roll i det flerspråkiga samhället. Studien är en kartläggning över bibliotekens arbete med migration och språklig mångfald. Flera goda exempel lyfts, t ex Välkommen till Skåne där många skånska bibliotek slutit upp tillsammans med andra viktiga samhällsarenor för att vara en del av etableringsplattformen för nyanlända.

Eslöv och Staffanstorp först ut att få nytt bidrag för kunskapdelning

Sedan september erbjuder Region Skånes kulturförvaltning ett nytt bidrag för kunskapsdelning.
Nu är det klart att de första två bidragen till kunskapsdelning går till Staffanstorp och Eslöv.
Skriva, skriva, skriva uppmanade bibliotekskonsulenten och tidigare forskaren Cecilia Gärdén på vår workshop för metodutveckling för ett par veckor sedan. Skrivandet är ett jättebra verktyg för bibliotekarier för att reflektera, problematisera och för att kunna möta de ständigt föränderliga kraven på vårt arbete. Att sätta ord på sitt arbete är det första steget i utveckling. Att skriva är också ett utmärkt sätt för kunskapsdelning.