onsdag 28 mars 2012

Talboksnedladdningar för barn och unga i Skåne

Tillgänglighet och Barn och unga är två prioriterade områden enligt Regional kulturplan för Skåne 2011-2012. 

Därför är det roligt att kunna konstatera att vi i Skåne, enligt statistik i senaste numret av TPB:s tidning Bibliotek för alla har kommti långt när det gäller nedladdning av talböcker för barn och unga. Över en nedladdning per talboksberättigat barn (mellan 5 och 19 år) i Skåne gjordes under 2011. Det är en fördubbling jämfört med 2010 och därmed är Skåne näst bäst i landet. Statistiken gäller både nedladdningar gjorda av biblioteken och av låntagarna själva genom Egen nedladdning.

Och arbetet med Egen nedladdning fortsätter ju...

tisdag 27 mars 2012

Nationell plattform för e-böcker?

28 februari 2012 höll Kungliga bibliotekets avdelning för Nationell samverkan en workshop på temat biblioteken, e-böckerna och framtiden med företrädare för folkbibliotek från södra Sverige. Bakgrunden till workshopen är att KB:s avdelning för Nationell samverkan behöver fördjupa sina kunskaper i folkbibliotekens och låntagarnas behov och önskemål när det gäller e-boksfrågan. Workshopen var också en uppföljning på den e-boksutredning som avdelningen genomförde tillsammans med biblioteksföreningen, och som publicerades under hösten 2011.

En nationell teknisk plattform för distribution av e-böcker för folkbiblioteken, var det starkaste önskemålet från dletagarna på workshopen. Läs mer om workshopen på Samverkansbloggen. Under den kommande våren kommer avdelningen för nationell samverkan att gå vidare med att samla aktörer inom branschen för ett rundabordssamtal. KB avslutar rapporteringen från workshopen med att tacka deltagarna för en intressant och givande halvdag i e-bokens tecken och lovar att fortsättning i e-boksfrågan följer...

KB:s folkbiblioteksstatistik

En första, preliminär version av KBs folkbiblioteksstatistik för 2011 har publicerats.

Statistiken visar bland annat att E-bokutlåningen på folkbiblioteken ökar starkt, vilket förklaras med Zlatan-effekten, ökat antal surf- och läsplattor, samt ett större e-boksutbud på biblioteken.Utlåningen av fysiska medier ligger still jämfört med föregående mätning och minskningen av antalet filialer har planat ut. Slutgiltig statisik kommer i juni.

Läs mer om KBs statistikarbete på KBs biblioteksstatistikblogg.

onsdag 21 mars 2012

BUFF Region Skånes kortfilmspris Pressmeddelandet 16 mars



Region Skånes kortfilmspris 2012 går till regissören Emma Burch för filmen Being Bradford Dillman Region Skåne - Mar 16, 2012 19:30 CET
Region Skånes kortfilmspris tilldelades regissören Emma Burch för bästa barn- och ungdomskortfilm i samband med prisutdelningen på BUFF, Barn och ungdomsfilmfestivalen i Malmö idag, fredagen den 16 mars 2012. Regissören Emma Burch får priset på 50 000 kronor för filmen Being Bradford Dillman. Region Skånes kulturnämnd instiftade priset för bästa barn- eller ungdomskortfilm 2006 i syfte att öka kortfilmens status och betydelse. Prissumman höjs från 25 000 kr till 50 000 kr från och med 2012.
Juryns motivering
En fullständigt enig jury har valt denna film för att den med sin precisa berättelse, sitt rika bildspråk och skickliga genomförande utmanar och engagerar.
Filmen är en socialrealistisk animation med magiska inslag som drar in oss i en gripande historia om en flicka och hennes mamma.
Deras fantasier både synliggör föräldrars ohyggliga makt över sina barn och blir en väg till flickans utforskande av kön och identitet.
Filmens handling
Molly berättar för sin mamma att hon hatar pojkar. Då hittar mamman på en chockerande historia om att Molly föddes som pojke med namnet Bradford. Eftersom mamma ville ha en flicka, bad hon doktorn att klippa av snoppen. Historien får Mollys fantasi att springa iväg och Bradford Dillman dyker upp.
Jury 2012
Manuel Concha, regissörMarit Lindberg, konstnärCamilla Ramonn, regissörTommy Lindholm, doktorand filmvetenskapYngve Peterson (MP), ordförande Region Skånes kulturnämnd
Kortfilmspriset utses av en priskommitté som tillsätts av Region Skånes kulturchef på kulturnämndens uppdrag och ska bestå av en representant från skola/högskola/universitet och en representant från annan konstart. BUFF tillsätter två representanter från filmbranschen. Kulturnämndens ordförande är ordförande i kommittén.
För mer information kontakta:
Yngve Peterson, ordförande Region Skånes kulturnämnd, tfn 070-15 80 38
Lena Sundgren-Brorsson, utvecklare film/rörlig bild och bibliotek, Kultur Skåne, tfn 040-675 37 37
Läs mer http://www.skane.se/templates/Page.aspx?id=292306
Läs mer om de nominerade filmerna på http://www.buff.se/katalog/kategori.asp?Year=2011&Serie=32#filmarkiv

torsdag 15 mars 2012

Spelprojekt på Landskrona bibliotek

Landskrona bibliotek driver sedan i höstas ett projekt om spel på bibliotek. Projektet har några parallella spår bl a ska personalen på barnavdelningen testa att spela en massa olika typer av spel. De ska också intervjua spelare för att lära sig mer om spel och arrangera spellab för barn på biblioteket.

Ett spellab har redan gått av stapeln, då fick barnen skapa brädspel tillsammans med personalen på biblioteket. Under påskveckan är det dags för nästa spellab, då ska barnen också få testa den spelmotor som Unsworn Indsutries utvecklar inom projektet.

Eftersom Kultur Skåne är med och delfinansierar projektet så hade vi ett avstämningsmöte tidigare i veckan. På bilden kan ni se modellen som Magnus Torstensson från Unsworn skissade över hur barnen ska kunna skapa sina egna spel med hjälp av spelmotorn. Barnen ska kunna rita karaktärer som hjälte och monster och andra viktiga inslag i spelet på ett magiskt papper, sen är det dags att rita upp hur banan ska se ut. När barnens magiska teckning är klar är det dags att omvandla bilden till ett spel. Genom att skanna bilden så kommer spelet småningom att bli spelbart på en dator.

Blir ni nyfikna på projektet och spelmotorn så kommer Landskrona bibliotek att arrangera ett seminarium den 16 maj. Mer information om seminariet, inbjudan och anmälningsformulär kommer att publiceras på Kultur Skånes webbplats snart.

onsdag 14 mars 2012

Egen nedladdning 2012

Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) är inne i slutfasen av sitt arbete med att föra ut kunskapen om tjänsten Egen nedladdning till personal på bibliotek och skolor runt om i Sverige, berättar Anna Gustafsson Chen på TPB. 

Egen nedladdning, innebär att alla som av olika skäl behöver läsa talböcker via TPB själva kan ladda ner talböcker direkt till sin dator, mobil eller annan läsare.

TPB kommer under hösten 2012 att göra en marknadsföringssatsning för att nå ut till de låntagare som har möjlighet att använda tjänsten – både personer som redan är talbokslåntagare och sådana som är talboksberättigade men ännu inte har registrerat sig. En symbol för Egen nedladdning,  informationsmaterial och en grafisk profil som kan användas av biblioteken runt om i landet i deras arbete för att nå ut med information om tjänsten, kommer att tas fram. TPB kommer också att ta fram filmer, annonsera, delta i mässor och seminarier samt på olika sätt skapa uppmärksamhet kring Egen nedladdning.

Kampanjmaterialet kommer att lanseras i samband med Bok & Bibliotek i Göteborg 27-30 september. De bibliotek som önskar förbeställa materialet för att använda det i samband med aktiviteter under Europeiska dyslexiveckan 1-7 oktober kommer att kunna göra det. Mer information om materialet kommer under våren.

I Skåne bygges under hösten 2011, med stöd av Kultur Skåne, upp infrastruktur med delregionalt ansvar för kunskaps och erfarenhetsutbyte kring bibliotekens arbete med egen nedladdning och i år
arbetar vi vidare med Egen nedladdning via biblioteken i Skåne.

17/4 ordnar vi en utbildningsdag kring egen nedladdning för skolbiblioteken ( i samarbete med TPB): www.skane.se/kultur/egennedladdningskolbibliotek för att barn och unga tidigt ska få tillgång till tjänsten Egen nedladdning via skolbiblioteken. Där finns det fortfarande några platser kvar.

Egen nedladdning har förändrat bibliotekens sätt att arbeta med talböcker. Det finns ett stort behov av att utveckla metoderna och/eller verktygen för förmedling av litteratur och information till talbokslåntagare. Kultur Skåne planerar därför också att under 2012 arbetar med metod- och/eller prototyputveckling (i samarbete med Malmö stadsbibliotek) när det gäller förmedling av talböcker. 


Dewey

En av de biblioteksrelaterade frågor som lyftes på de delregionala kulturparlamenten som gått av stapeln nu i mars var frågan om övergång till klassifikationssystemet Dewey för folkbiblioteken i Skåne. Biblioteken i Simrishamn och Tomelilla är på gång - det kanske är fler som funderar? Vid en konferens om Dewey för folkbiblioteken som vi ordnade i december 2010 var de flesta folkbiblioteken i Skåne ganska avvaktande, så det är spännande att det börjar röra på sig nu...

KB ordnar den 25 april en konferens kring just Dewey på folkbiblioteken: Vad väntar vi på? - Dewey för folk- och skolbibliotek. Där kan man bland annat ta del av erfarenheterna från pilotbiblioteket Sigtuna och sambiblioteket i Härnösand om hur det är att arbeta med Dewey på folkbibliotek.

tisdag 13 mars 2012

IT-donation till folkbiblioteken i Skåne

IT-donationer till bibliotek genom Techsoup kan Sveriges folkbibliotek få donerad programvara från Microsoft till sina publika datorer för bl.a. arbetet med Digidel 2013, skapa bättre samhällsförutsättningar och bättre kunskapsspridning. Jag har bifogat brev till bibliotekscheferna med mer information om hur man tar del av donationen.

lördag 10 mars 2012

MEG på SVTPlay

Tips - Gå in på SVTPlay och sök på MEG12 så hamnar man på SVT Forum där man kan ta del av ett urval av de seminarier som erbjöds under MEG.

Det lokala samhället - var sker det idag? MEG12

Inleder fredagen med att lyssna på Jan Nolin, professor vid Institutionen för Biblioteks- och informationsvetenskap, Högskolan i Borås och Ida Legnemark, gruppledare och nätaktiv politiker (V) i Borås. Mycket spännande samtal som inleds med en stumfilmsreferens av moderatorn Stefan Eklund, chefredaktör Borås Tidning. Samtalet kan man kan ta del av i sin helhet på den här länken:

fredag 9 mars 2012

Teaser av Litteraturutredningen

Det uppstår en spänd förväntan i publiken när de som står där framme på scenen äntligen fått ihop micar, bord och placeringar. Nej vänta, ett glas vatten också. Nu då! Under trekvart diskuterar följande panel boken och läsandets tillstånd - Tomas Lidman, litteraturutredningens ordförande, Ulla Carlsson, professor och ordförande Nordicom, Ann Steiner, lektor i litteraturvetenskap samt förlags- och bokmarknadskunskap vid Lunds universitet, Tore Slaata, professor vid Institutt for medier og kommunikasjon i Oslo och Lisbeth Larsson, professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet.
Folks läsvanor och vad det innebär i samtidens förutsättningar ska utredningen berätta för regeringen den 1 september i år. Nordicom har igår (8 mars) kommit ut med en pinfärsk forskningsantologi utarbetad för Litteraturutredningen - Läsarens marknad, marknadens läsare. Boken tillskrivs utifrån ett demokratiskt perspektiv. Litteratur, i betydelsen av texter som skapar mening och värde i livet. Man gör återkopplingar historiskt, 1948 då var radion ett hot mot boken. 2012 är frågorna: Vad är en bok? Vad är en författare? Kvalitetsbegreppet har funnits med som en konstant i alla utredningar och behandlats på samma sätt ända sen 1948 då den första bokutredningen kom. Varför är det viktigt att läsa litteratur? Kognitionsforskningen visar att berättandet och berättelser är ett grundläggande behov hos oss människor. Vi tänker dramaturgiskt för att skapa mening. Genom berättelsen skapar vi identitet, gemenskap och vår syn på omvärlden. Det är berättelsen som är i fokus och som kan gestaltas genom många olika medier vilket teknikutvecklingen idag också bidraget till. Vi läser enormt mycket idag, men kanske inte alltid från ett papper. Dock, att läsa skönlitteratur har många värden och ingår som en viktig del av kulturpolitiken. Det uppstår kulturpaniker - "folk läser fel saker". På 50-talet uppstod panik för att de unga började läsa serier istället för böcker, på 80-talet varnade man för "tantsnusk"-litteraturen. Samhället har alltid haft behov av styra läsarens vanor. Vad är egentligen den goda litteraturen? Bör inte läsaren avgöra värdet, och inte våra kulturella normer? Läsarens behov måste vara primärt. Anna Steiner påminner om att trots e-böcker och nya distributionssystem så läser de allra flesta fysiska, pappersböcker som de skaffat sig på ett fysiskt sätt genom bokhandlare, bibliotek med mera. Hon innefattar de två största internetbokhandlarna i Sverige i denna kategori. Dessa två har ca 7 miljoner titlar tillsammans. De låga bokpriserna har inte lockat nya läsare, men de som redan läser är glada! E-böcker är ett gränslöst media vilket innebär att helt andra aktörer än idag kan stå för spridningen, men utvecklingen går mycket långsamt kring e-böcker. Panelen trycker också på vikten av sätta igång det lustfyllda läsandet hos barn. Martin Ingvar, hjärnforskare säger att om man kommer förbi x antal tecken före 7-årsåldern, så har man knäckt läskoden. Fler och fler läser, men man läser på andra displayer än pappersboken, som någon på scen uttryckte det. Bokhandeln är hotad, men inte Boken. Den lever som aldrig förr. All den skönlitteratur som läses på nätet, räknas aldrig in i statistiken, trots att väldigt många barn och unga läser sin skönlitteratur där. Inom litteraturvetenskapen ser man också betydelsen av transmedia för att behålla perspektivet på berättelsen. Det är nödvändigt att ta in annan media. En gemensam, genreöverskridande kultur uppstår, med olika ingångar till samma universum. Text, bild, rörlig bild, musik, dans med mera i ett samberättande. Personligen gläds jag åt denna utveckling, för jag tycker att det skapar en styrka åt själva berättandet och berättelsen samt inkluderar fler användare för vilka texten inte är eller kan vara primär. Ett spännande möte!

MEG i Göteborg


Befinner mig just nu på Mediedagarna MEG i Göteborg. Det är första gången mässan äger rum. Allt går i rosa. Vet inte om det är för att det är den internationella kvinnodagen eller inte, men det känns faktiskt som en nödvändig markering för visuellt är det män nästan överallt. Coola gubbar i publiken och på scen, inget fel med det, men det behövs en jämvikt. Kvinnliga moderatorer för all del. Förhoppningen enligt programmet är att MEG ska bli en mötesplats för alla som är med och påverkar hur vårt medielandskap ser ut, oavsett bransch och tillhörighet. Seminarieprogrammet är indelat i följande kategorier: Innovation, Politik/Strategi, Affärer, Ansvar/Etik, Pedagogik, Nya Aktörer/Andra bilder. Ett korsfält av representation från områden som konst, kultur, media, politik och näringsliv. Som ett exempel är gårdagens seminarier som jag deltog i. Inledde med Maria Lind - konsten och samhället. Maria Lind är konsthallschef i Tensta. Nästa var Norden i världen - om nordens medieposition i förhållande till EU och den globala världen. Vilka styrkor och hot vi står inför. Därefter följde Creativity in Focus - Funny or Die, om nya sätt att producera tv digitalt och driva en digital tv- och filmstudio. Jag ska försöka återge något intressant från varje seminarieum längre fram. Nu är jag på väg in dagens första seminarium - Det lokala samtalet - var sker det idag? To be continued...

onsdag 7 mars 2012

Åbne bibliotek på Själland

På förra nätverksmötet för meröppna bibliotek skapade vi en arbetsgrupp för att planera en studieresa till Danmark. Arbetsgruppen består av Barbro Roos, Kristina Vince, Carola Beijer och Kristina Elding och Annelie Börjesson.

Jaegersborgs bibliotek

I förra veckan gjorde gruppen en förstudieresa för att reka bland några av de meröppna, eller åbne biblioteken som finns på Själland. Vi valde att besöka två av de bibliotek som lyfts fram som goda exempel i Carl Gustav Johannsens rapport Åbne biblioteker - et kartlägningsprojekt, nämligen Hornbaek bibliotek och Jaegersborgs bibliotek. På plats i Hornbaek fick vi också tips om Espergaerde bibliotek. 

 
Entrén till Espergaerde bibliotek

Espergaerde och Hornbaek tillhör Helsingörs kommun. Alla fem filialer i Helsingörs kommun är nu åbne bibliotek med samma öppettider som huvudbiblioteket i Helsingör. De åbne biblioteken i Helsingörs kommun är kopplade till besparingar: samtidigt som man förlängt öppettiderna genom obemannad självbetjäning har man minskat de bemannade öppettiderna. Detta märktes tyvärr i personalens attityd. Både i Hornbaek och Espergaerde menade man att det var för tidigt att se om besök och lån ökat efter att de åbne biblioteken startat.

Hornbaek är ett litet, intimt bybibliotek med ca 4000 personer i upptagningsområdet, som är en välmående villaförort. På förmiddagen när vi var där var det mest pensionärer och barnfamiljer som kom dit. En i personalen beskrev ett besök på det obemannade biblioteket som att det kändes som att som barn "komma hem när inte mor var hemma".

I Espergaerde, som varit åbent bibliotek sedan årsskiftet, är ett av Danmarks största meröppna bibliotek med ca 13 000 personer i upptagningsområdet. Där slogs vi framför allt av det tacksamma läget i direkt anslutning till ortens köpcentrum och av hur mycket folk som fanns på biblioteket, då vi var där, tidigt på måndagseftermiddagen. Biblioteket kändes mer som ett huvudbibliotek i en mindre eller medelstor kommun än som ett filialbibliotek och det fanns just då också gott om personal på plats i lokalerna.
Självbetjäningsautomater
på Jaegersborgs bibliotek

Jaegersborg tillhör Gentofte kommun och är kommunen hittills enda åbne bibliotek. Där har meröppet inte handlat om besparingar utan är en satsning på ökad tillgänglighet. Man lät inför starten av det åbne biblioteket 2011 en arkitekt se över bibliotekets inredning och resultatet av det blev, i kombination med en redan från början vacker biblioteksbyggnad, ett ljust, öppet och lättöverskådligt biblioteksrum.

Personalen var pragmatisk och serviceminded och hade verkligen inställningen att biblioteket var allas. De hade mycket arrangemang och workshops på biblioteket, inte sällan på initiativ av ortsbefolkningen och kunde också berätta att både besök och lån skjutit i höjden sedan man börjat med "meröppet". Ofta kommer tex barnfamiljer från grannkommunen för att de känner sig mer hemma på Jaegersborgs bibliotek.
Ordentligt förankrad spelkonsol
på Espergaerde bibliotek.


En stor skillnad mellan danska och svenska meröppna bibliotek är att i Danmark inte bara får, utan måste biblioteken ha kameraövervakning under de obemannade tiderna. Därför har man också vågat släppa på åldersgränsen, så att alla som har lånekort har möjlighet att logga in på biblioteket under de åbne tiderna. I vissa kommuner behöver man inte ha lånekort, istället tar man sig in på biblioteket med hjälp av sitt sundhetskort.
Det är svårt att direkt överföra de danska erfarenheterna av åbne bibliotek till de diskussioner som förs i nätverket för meröppna bibliotek i Skåne. Förutsättningarna i Danmark är lite annorlunda: danska åbne bibliotek ofta är en följd av besparingar eller minskad bemaninning, många av de danska åbne biblioteken har fått ekonomiskt stöd från danska Biblioteksstyrelsen och kameraövervakning är obligatorisk, vilket leder till att man inte behöver ha någon åldersgräns och kan tillgängliggöra fler utrymmen i bibliotekslokalerna.

Vill ni se fler bilder från biblioteken vi besökte på Själland så finns de här



måndag 5 mars 2012

Maria Jacobsson ny chef för Bibliotek, bildning och media

Maria Jacobsson blir från den 1 april 2012 ny chef för Bibliotek, bildning och media.

Maria Jacobsson kommer närmast från Malmö kommun, där hon sedan 2009 varit enhetschef för Malmö kulturstöd. I Malmö kommun har hon också arbetat som chef för Kultur för barn och unga. Under 2006–2007 var hon knuten till Kultur Skåne som utvecklare och utredare. Maria har också arbetat i Nacka kommun med bland annat uppföljnings- och utvärderingsfrågor och i Vellinge som utvecklingsansvarig för kulturområdet.

Välkommen Maria!

fredag 2 mars 2012

Regionalt mediesamarbete - en liten lägesrapport

Som vi berättat tidigare pågår, på uppdrag av den regionala kulturnämnden, under våren en process för att ta fram ett förslag på en ny modell för kompletterande medieförsörjning i Skåne. Målsättningen är att den nya modellen ska bidra till att användare i hela regionen kan erbjudas en likvärdig tillgång till bibliotekens samlade medieresurser och använda våra gemensamma resurser så smart och effektivt som möjligt. Förslaget ska presenteras för kulturnämnden i juni, 2012. Läs mer om uppdraget här.

Referensgruppen för processen kring kompletterande medieförsörjning ägnar sig just nu åt djupdykningar i respektive biblioteks eller delregions fjärrlånestatistik, som vi också kommer att komplettera med en mätning av kommunbibliotekens fjärrlån under två veckor i mars. Vi har också diskuterat hur KBs planer för Libris som nationell katalog och lånecentralernas framtid påverkar mediearbetet regionalt, delregionalt och lokalt samt undersökt utvecklingsmöjligheter när det gäller de regionala medietransporterna.

Referensgruppen träffas nästa gång den 15 mars. Har du frågor eller synpunkter kring den här processen, tveka inte att höra av dig till kristina.elding@skane.se eller roland.persson@skane.se 

Fortsättning följer... 

Kulturværftet i Helsingør



28/2 besökte vi, Kristina Vince, Barbro Roos, Annelie Börjesson och Kristina Elding,  Kulturværftet i Helsingør - "Kulturvarvet" - ett kulturhus som rymmer bland annat varvsmuseum, bibliotek, 2 scener, konferensanläggning och restaurang. Såhär beskrivs visonen och tankarna bakom bygget på hemsidan:
"Kulturværftet skal være et kulturelt center for kundskab og kreativitet, udfoldelse, oplevelse, uddannelse og identitet fyldt med liv i alle døgnets vågne timer - 7 dage om ugen. Det skal være stedet, hvor mennesker mødes: børn, unge, voksne, de lokale og turisterne - med andre ord: mødestedet for det lokale og det globale."

"Helsingør står med åbningen af Kulturværftet  den 10.10.2010 kl. 10.10 foran sin tredje historiske bølge efter sundtolden og værftstiden. Den tredje bølge er karakteriseret ved at være en spejling af de to andre. Den tredje bølge er kulturen."
Eftersom besöket på Kulturværftet var en del i en liten studieresa med fokus på bibliotek, var det biblioteksdelen vi var mest intresserade av den här gången. Biblioteket ligger centralt placerat, i tre plan: , mitt i huset. Det finns gott om mötesplatser, studierum, verkstäder, mysiga hörnor, lekplatser, läsplatser, digitala visningsmiljöer, datorarbetsplateser, scener m.m. När vi var där pågick en stor konferens i konferensdelen av huset och på biblioteket var det rätt mycket folk väl spridda på de tre våningsplanen: studenter, pensionärer, tidningsläsare, ungdomar, och både svenska och danska småbarnsfamiljer.

Alla de generösa utrymmena, utrustningen och byggnaden i stort var det mest slående, tycker jag. Det är ett snyggt hus i ett fantastiskt läge mellan Kronoborg och centrala Helsingör och med utsikt över sundet och staden. Arkitekturen är modern men med mycket kvar av den gamla industrimiljön och med tydliga kopplingar till varvs- och sjöfartshistorien som är förknippad med platsen. Inredningen kändes påkostad, genomtänkt, konsekvent men ändå varierad.



Det är kul att se exempel på en såhär kraftfull kulturhussatsning, som också har fått kosta pengar (bygget lär ha sprängt budgeten rejält). Vad vi förstod har huset också blivit ett lyft för verksamheterna som ryms däri och för staden.


torsdag 1 mars 2012

Gunilla Herdenberg ny riksbibliotekarie


 


Gunilla Herdenberg har varit chef för avdelningen Nationell samverkan på KB i fem år. Gunilla har också arbetat som stadsbibliotekarie i Lund och bibliotekschef i Bromölla innan hon flyttade till Stockholm och KB.

Grattis Gunilla och lycka till med det viktiga uppdraget!

Biblioteken i Skåne Nordväst


Skåne Nordväst
Idag, den 1/3 lanseras så  den gemensamma katalogen och webbplatsen för biblioteken i Skåne NV: http://biblioteksnv.se .

I Bibliotek Skåne Nordväst ingår folkbiblioteken i Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Landskrona, Perstorp, Svalöv, Åstorp, Ängelholm och Örkelljunga, som genom  ett gemensamt bibliotekssystem kan erbjuda biblioteksanvändarna i de 11 kommunerna tillgång till 55 bibliotek med över två miljoner böcker, cd-skivor, ljudböcker med mera.

Du kan också läsa om hur Kultur Skåne - Bibliotek, bildning och media har stöttat det här projektet här