fredag 21 december 2012

torsdag 20 december 2012

Social läsning

Tidigare i veckan skrev Anders Mildner en artikel i Internetworld om hur bokbranschen är på väg in i de sociala medierna. Artikeln Nu blir boken social finns här.

Mildner har bl a pratat med entreprenörerna bakom tjänsten Readmill, där man kan dela sina anteckningar och kommentarer om en bok man läser. Han skriver också om Libboo, som är ett webbcommunity för författare och läsare, Litfy, en svensk e-bokstjänst som erbjuder gratis läsning av klassiker. Bland kommentarerna till artikeln nämns också Goodreads och det finns säkert fler tjänster som kan vara intressanta sammanhanget - tipsa gärna i kommentarsfältet här!

Biblioteksrummet.se

Biblioteken i Sörmland, Västmanland och Örebo län har i ett samarbetsprojekt, KompoBib2020 som är delfinansierat av ESF, tagit fram en inspirationssajt för biblioteksmiljöer - Biblioteksrummet.se. Webbplatsen är jättefin och innehåller tips, bilder, reportage om bibliotek i Sverige och internationellt - hittills är många av exemplen danska. Man kan även hitta en del filmade föreläsningar på webbplatsen, t ex så håller Johannes Wagner från Wagner Form en föreläsning om digitala lösningar i biblioteksrummet och Jens Nordfält, som är professor på Handelshögskolan i Stockholm  pratar om marknadsföring i detaljhandeln.

Man kan bidra till att innehållet utökas på webbplatsen genom att tipsa om intressanta miljöer eller skicka in egna texter eller bilder till info@biblioteksrummet.se

fredag 14 december 2012

Att inse att alla på ett bibliotek möter barn, inte bara personalen på barnavdelningen

I en artikel om glappet mellan styrdokument och praktik just när det gäller barn som prioriterad grupp funderar Pia Borrman på saker som alla bibliotek kan göra. Läs mer i Länsnytt nr 4,  Regionbibliotek Stockholms temanummer om barn.
Läs också vad Litteraturutredningen och den tillhörande forskningsantologin skriver om barn och unga.
På Island med både hög läsförståelse och datoranvändning (tvärtemot övriga världen där hög datoranvändning inte verkar bidra till bättre läsförmåga) menar pedagogen Brynhildur Þórarinsdóttir att att vi måste
lära oss av de barn som verkligen gillar att läsa vad det är som är avgörande!
”If we only tell them again and again that no kids read anymore - they are never going to become readers.”

Barnen i planerna 2012 är en kartläggning från Kungliga biblioteket av hur de kommunala biblioteksplanerna utformar biblioteksverksamheten för barn och unga. Att barn och unga är en prioriterad målgrupp för landets bibliotek är inget som märks i de flesta kommuners biblioteksplan (fortfarande saknas politiskt antagna planer i två av tio kommuner). Hela rapporten


Att läsa är också en sport är en utställning som vill locka läsovana ungdomar och lyfta läsande manliga förebilder







Gävle stadsbibliotek marknadsför talböcker på gigantiska affischer i gaturummet till nya unga låntagare - ur senaste nr av TPBs tidskrift Bibliotek för alla.

Om censur på bibliotek och skolor i USA och om debatten i Sverige kan man läsa i en intressant artikel i vårboksnumret av Svensk bokhandel (jag kan inte länka eftersom nätupplagan bara är tillgänglig för prenumeranter).

Från Svenska Barnboksinstitutet
Artiklarna i Barnbokens tema om Sven Wernström finns nu tillgängliga på Barnbokens webbplats . Där har forskarna Maria Andersson, Tommy Gustafsson, Olga Holownia och Jerry Määttä skrivit om Wernströms författarskap ur olika perspektiv, med introduktion av Björn Sundmark. Fler artiklar kommer att läggas till dessa framöver. Sbi samlar även information om temasatsningarna kring svenska författarskap på institutets webbplats: .

torsdag 13 december 2012

Skolbibliotek mellan himmel och helvete

I KB:s blogg Bibliotekssamverkan skriver Elin Lucassi, handläggare på nationell samordning om de olika strategier som skolor och kommuner kan utveckla när det gäller ambitionen för sina skolbibliotek. Mycket intressant läsning och tänkvärt att skolbarn i samma kommun kan ha så olika villkor.

Skånska exempel
Sydsvenskans genomgång av de bibliotek som finns eller saknas har inspirerat Edward Jensinger, rektor i Malmö och en stark förespråkare för skolbibliotek, till ett inlägg om kunskapssyn på sin blogg Rektor Edward.

I Åstorp arbetar man för att förbättra tillgången till skolbiblioteksverksamhet. I bloggen Uppdrag: Skolbibliotek utforskar Monica Nilsson  bl a  nya digitala verktyg för skolan.

Ett av bidragen på konferensen Alla läser i oktober var en presentation av skolbiblioteket på Norra Fäladen i Lund - Framgångfaktorer bakom en lyckad skolbiblioteksverksamhet.

Regionalt mediesamarbete från och med 1/1 2013

Nu i januari 2013 implementeras den nya modellen för regionalt mediesamarbete i Skåne, som vi bloggat om flera gånger tidigare.

Nu finns information på Kultur Skånes hemsida om vad som gäller för dig som jobbar på kommunbibliotek i Skåne och behöver fjärrlåna. Informationen kommer att fyllas på allteftersom de praktiska detaljerna faller på plats.
Information, som också är värd att läsa i sammanhanget, är inlägget på KBs samverkansbloggen om ett förändrat bibliotekslandskap. Blogginlägget reder ut vad förändringarna av lånecentralsstrukturen, som också gäller från och med årsskiftet, egentligen innebär.



KB:s möjligheter att upphandla e-resurser åt kommunala bibliotek?

Kungliga biblioteket rapporterar på sin blogg Samverkansbloggen om en rapport om KB:s juridiska möjligheter att upphandla e-resurser åt kommunala bibliotek:

I rapporten utreder KB:s verksjurist Mats Niklasson om det är juridiskt möjligt för KB att erbjuda en centraliserad upphandling av e-resurser även för kommunala bibliotek. Kan den så kallade BIBSAM-modellen som nu tillämpas för svenska universitet/högskole- och forskningsbibliotek användas? Utredningen belyser bland annat vilka olika upphandlingsförfaranden som finns att tillgå och vilka rättsliga relationer mellan KB och kommunerna som måste tas i beaktande.

Du kan läsa utredningen i sin helhet på KBs webb.

fredag 7 december 2012

Meröppna bibliotek

I onsdags träffade jag en grupp bibliotekschefer och bibliotekskonsulenter från Västerbottens län, som var på studieresa i Skåne(Kävlinge och Veberöd) och Själland(Jaegersborg) för att titta på meröppna bibliotek. Kanske kan vi se fram emot några nya meröppna bibliotek i Västerbotten framöver.

Kävlinge, som nu varit igång med meröppet på kommunens båda folkbibliotek i en dryg månad, har sett en anstormning av meröppet-användare. 800 låntagare (10% av alla låntagare i kommunen!) har registrerat sig för att kunna använda det meröppna biblioteket, och av dem har 600 också använt biblioteket på meröppet-tid. En positiv effekt är också att bibliotekspersonalen har kunnat förnya sina relationer med låntagarna i och med att man faktiskt har samtalat om bibliotekets verksamhet med alla de 800 som registrerat sig, berättar Barbro Roos, på Kävlinge bibliotek.

I Veberöd har man också sett en ökning av användandet under de senaste månaderna, efter en lugnare period. Där har man nu också börjat se att meröppet har gett nya effekter, som tagit lite tid på sig att växa fram: användare som tar egna initiativ och arrangerar kulturella, eller andra, aktiviteter i biblioteket, till exempel föräldrar som ordnar barnfilmsvisning, berättar Kristina Vince på Veberöds bibliotek.

Jag passar på att påminna den som är intresserad av meröppna bibliotek att anmäla sig ptill Svensk biblioteksförenings nätverk för meröppna bibliotek. Om du vill anmäla dig till nätverket ska du skicka ett mail till Eva Silverplats, e-post es@biblioteksforeningen.org på Svensk Biblioteksförenings kansli, och ange dels vilket/vilka nätverk du anmäler dig till, dels dina egna kontaktuppgifter.

måndag 3 december 2012

Digitala skolbibliotek

För att lyfta diskussionen om skolornas bibliotek har Krister Widell och Mats Östling på SKL:s uppdrag tagit fram skriften Det obegränsade rummet – Det moderna skolbiblioteket.
Dagens bibliotek, i det sedvanliga rummet, räcker inte till. Det behövs också ett digitalt bibliotek på webben där eleven både får tillgång till olika slags medier och lärarresurser kopplat till skolarbetet, möjlighet att samla det material eleven själv skapar och även publicera detta, samt en möjlighet att komma åt bibliotekariens kompetens oberoende av tid och rum.
Läs mer på SKL:s skolblogg och i rapportförfattarnas blogg.

fredag 23 november 2012

Rapport från seminariet om e-boken och dess omvärld

Maria Lundqvist, från Länsbibliotek Sydost, som var med på Bibliotek, bildning och medias e-boksseminarium, om E-boken och dess omvärld, i måndags 19/11, har rapporterat  om seminariet på bloggen Bibliotek 25.

Missa inte den spännande fortsättningen på seminarieserien. Vi fortsätter redan 6/12 med en inspirationsträff för "e-boksambassadörer" på de skånska biblioteken, och fortsätter sedan i vår med två seminarier på temat digital läsning respektive hur förändrar e-medierna bibliotekens uppdrag och vår yrkesroll.

Intressant e-boksavtal


Från dagens DN. Är det någon som vet något mer om det här avtalet?

Som vi tidigare har bloggat om, börjar det hända saker när det gäller e-böcker och bibliotek

Ordfront förlag, Stockholms stadsbibliotek och Publit har inlett ett samarbete, rapporterar både DN och Sveriges radio.

Under rubriken Enad front för e-boken på bloggen Digitala biblioteket berättar Mikael Petrén på Stockholms stadsbibliotek mer om varför det här samarbetet är så intressant:
"SSB har idag undertecknat ett ytterst viktigt avtal – ett pilotprojekt mellan bokförlaget Ordfront och Stockholms stadsbibliotek. Rent tekniskt är avtalet enkelt. Idéerna bakom dem desto större. Och symboliskt tror jag rent av det kan vara banbrytande!

Avtalet gäller ett pilotprojekt för e-boksutlåning som sträcker sig över 20 månader. Rent faktiskt får då biblioteket tillgång till ytterligare 300 e-böcker. Förutom att Stockholms stadsbibliotek genom detta kan erbjuda fler e-bokstitlar totalt, kan vi också erbjuda låntagarna helt nyutgivna böcker (många av förlagen håller i dag nya e-böcker i karantän, som kan sträcka sig från i ett par månader till obestämd tid).

Det som är banbrytande är att vi får tillfälle att testa modeller för e-boksutlåningen och samarbete över huvud taget. Jag har länge förespråkat en differentierad modell, där äldre e-böcker skulle vara billigare att låna ut än nya"

Och så här säger Ordfronts vd, Pelle Andersson:
" Biblioteken är oerhört viktiga för kunskapsspridningen i samhället och lönekuvertets storlek ska inte avgöra vilka böcker folk ska läsa – därför ska alla böcker finnas på biblioteken. Även e-böckerna. Detta pilotprojekt är ett första försök att lösa de problem som förlagen och biblioteken står inför."

torsdag 22 november 2012

Duo-möte i oktober

Minnesanteckningar DUO-gruppsmöte 23 oktober 2012


Dessa har av misstag inte publicerats tidigare

Närvarande: Jonas Bolding, Magnus Cadier, Kristina Elding, Agneta Jakobsson, Maria Jakobsson, Magdalena Jepsson, Britt-Marie Nordström, Karin Ohrt, Roland Persson, Katarina Tollback Ericson, Kerstin Turesson, 

Medier och det nya mediesamarbetet

Kristina Elding redogjorde för bakgrunden för översynen av kompletterande media och modellen för det nya mediesamarbetet. Modellen har sammanfattats här på bloggen tidigare.

Därefter diskussion om mediesamarbete ur ett barn och unga perspektiv …
Barnlitteratur är bara 3 procent av det totala fjärrlånet och inlåning av barnlitteratur är huvudsakligen litteratur på invandrarspråken. Litteratur för barn och unga är ingenting man brukar förknippa med fjärrlån. Erfarenheter från delregioner med gemensamma kataloger visar att Gemensamma kataloger ger ett större utbud till barn/unga – det visar sig i NV och i Simrishamn/Tomelilla I NV flödar ungdomslitteraturen.

I samband med den nya modellen för regionalt mediesamarbete och regionala medieplaner aktualiseras diskussionen kring vilka ”regler” för vad som får fjärrlånas som gäller. Eller kanske snarare vilket stöd som behövs för att ett regionalt samarbete ska fungera.

Ett ökat mediesamarbete i Skåne ger idéer om samarbete kring inköp av långa serier för fjärrlån, tex manga. Möjligheter att låna in från grannkommuner i samband med kampanjer och författarbesök. Gemensam katalog/sökmöjlighet i hela Skåne vore bra, om det ska kunna funka fullt ut.

Hur kan vi samarbeta i Skåne när det gäller mångspråk? Specialisering kommunvis på några språk, utnyttja personalens språkkompetens. Inköpserfarenheter kan delas – ex Eslöv.
Ensamkommande flyktingbarn ger behov av ljudböcker på andra språk.
Landskrona vittnar om ökat behov av böcker på lätt svenska. Tanken om flytande bestånd av medier på vissa språk i Skåne.

Erbjudande från Maria Jacobsson om möjlighet att söka utvecklingsmedel inom den nya modellen för regionalt mediesamarbete skickades ut till bibliotekscheferna i förra veckan. 


Kompetensfrågor

Roland inledde diskussionen  genom att presentera kompetensdokumentet som tagits fram av Regionala biblioteksrådet och som diskuterats under ett chefsmöte i slutet på förra året. Dokumentet innehåller en rad ställningstagande som rör inställningen till kompetensen inom biblioteksområdet. Det listar också en rad områden som kan och bör vara i fokus, samt diskuterar en arbetsdelning mellan olika aktörer.
Ett av de ställningtaganden som dokumentet gör är att avstå från att relatera kompetens till specifika åldersgrupper.
Diskussionen tog fasta på detta och diskuterade yrkesroll och omvärldsfrågor. Krävs det specifika kompetensinsatser för barnbibliotekerier eller speciella omvärldsorienterande utbildningsinsatser? Tveksamt var nog den allmänna inställningen.

Magnus:
När jag jobbar med barn så jobbar jag med människor. Diskussion kring begreppet ”barngeneralist” och behovet av/problemet av att dela upp verksamhet, ansvar, och kompetensutvecklingsinsatser utifrån vuxen/barn.

Litteraturutredningen och Läslyftet

SOU 2012:65 presenterades på Bokmässan. Koncentrationen var på barn och ungdomars dåliga läsförståelse och de åtgärder man föreslog rörde mest skolan och skolbiblioteken. Vilken roll kan vi se för folkbiblioteken? Utredningen föreslår t ex att medel flyttas från inköpsstöd och evenemangsstöd till läsfrämjande insatser. Vill vi initiera ett större projekt i Skåne i samband med förslagen i litteraturutredningen om ett nationellt Läslyft?.
För att vara ute i god tid  är det bra att börja diskussionerna redan nu och vi fortsätter med idéer på nästa Duo-möte.

Gemensamt möte barnbibliotekarier/kultursamordnare b/u

Camilla Sjöstrand (koordinator b/u) och Karin Ohrt har arbetat vidare med ett gemensamt möte för barnbibliotekarier och kultursamordnare 20 november, på temat ungdomars delaktighet. Programmet för den gemensamma träffen mellan barnbibliotekarierna och kultursamordnarna skickas ut i nästa vecka

Andra inplanerade möten/seminarier: Författardagen i Hässleholm drygt 200 anmälda, E-boksseminarier i höst och vår,

Nästa möte i 3 december






Välkommen till världens största bokcirkel!


Den 22 november anordnar UD en världsomspännande bokcirkel - Storytellers of Sweden. Under en hel dag arrangeras olika litteraturaktiviteter som paneldebatter och uppläsningar av över 20 svenska författare, så som PO Enqvist, Majgull Axelsson, Tomas Bannerhed och Camilla Läckberg.
Läsare världen över bjuds in att delta genom att ställa frågor på Twitter (hashtag #storytellers) eller via sms (till nr 073 657 40 93) till författarna om deras böcker och de olika ämnen som diskuteras i programpunkterna. Evenemanget genomförs på engelska och sänds live på
www.government.se/storytellers.
November är den svenska litteraturens månad. Sveriges utlandsmyndigheter har haft fokus inställt på att främja litteraturexporten och arbetat särskilt med att på olika sätt synliggöra svenska böcker i sina respektive länder. Ambitionen är bland annat att få så många ambassader som möjligt att delta i bokcirkeln Storytellers of Sweden och visa upp evenemanget i sitt land för att inspirera läsare och folk i branschen.
- Vi vill uppmärksamma den svenska litteraturens styrka att nå ut och tala till människor över hela världen i dag, med frågor och berättelser som berör och engagerar, säger handelsminister Ewa Björling som står värd för evenemanget.

onsdag 21 november 2012

Nu har Litteraturutredningen skickats ut på remiss

Vi har ju redan tidigare skrivit om Litteraturutredningen här på bloggen, men nu är Läsandets kultur (SOU 2012:65) utskickad på remiss till 167 remissinstanser. Region Skåne och regionbiblioteket är en av dessa. Senast den 1 mars 2013 ska yttrandet lämnas in.

De kommuner i Skåne som fått utredningen på remiss är Hässleholm, Malmö och Svedala. Övriga remissinstanser i Skåne är: Seriefrämjandet, Föreningen Litteraturhus Lund och Mediaverkstaden i Malmö. På riks/nationell nivå har alla studieförbunden fått utredningen bl.a.

På nästa bibliotekschefsmöte, den 12 december i Hässleholm, har vi litteraturtema och kommer förstås att passa på att ta in synpunkter kring Litteraturutredningen från kommunerna då.

tisdag 20 november 2012

Det gäller att börja i tid

Statens medieråd uppmärksammar att internetanvändaren blir allt yngre. Hälften av treåringarna är redan igång med att surfa på nätet, läs mer här:

Internetanvändningen i Sverige startar i allt tidigare ålder. Det finns siffror som visar på att 50 % av våra treåringar använder nätet regelbundet. Den genomsnittliga internetanvändaren ser förstås lite olika ut utifrån både ålder och kön. Bland de allra yngsta syns inga större könsskillnader och de aktiviteter som barnen ägnar sig åt rör främst enklare filmklipp och spel.
bild
En utmaning för vuxenvärlden, och kanske framförallt för professionella inom skolan – är att möta dessa medievana individer redan i förskoleåldern – och att inom ramen för undervisningen träna barnet i att kritiskt förhålla sig till information och kommunikation som förmedlas via nya medier oavsett tekniska lösningar och plattformar. Statens medieråd arbetar utifrån begreppet mediekunnighet, som omfattar de kompetenser som krävs för att utvecklas och navigera i en allt mer komplex medievärld. Mediekunnighet kan med andra ord jämföras med läskunnighet eller simkunnighet.
Regeringens Framtidkommission har i sitt uppdrag att identifiera våra framtida samhällsutmaningar pekat ut just medielandskapets utveckling och dess inverkan på vår demokrati som ett särskilt viktigt område. Möjligheten till både extrem fördjupning och specialisering av information och kunskap löper parallellt med möjligheten att helt undvika detta.
I takt med att allt större mängder data skapas, distribueras och lagras krävs det att vi människor, på alla nivåer, tränas i att inte bara förhålla oss kritiska utan även ser vår medborgerliga rättighet att delta i samhällsdebatten och ta del av det material och den kunskap som finns på nätet.

I dagarna skickar Statens medieråd ut utbildningsmaterialet Nosa på nätet till Sveriges samtliga skolor med förskoleklass, i syfte att öka graden av mediekunnighet hos de som just har börjat i skolan. Nosa på nätet lär på ett lekfullt sätt barnen att tolka budskap och värdera olika källor. Materialet är framtaget i samverkan med Skolverket och har blivit mycket efterfrågat.
Jag hoppas nu att skolledare och lärare i landet kommer att ha stor nytta av detta utbildningspaket. Medierna är här för att stanna och mediekunnighet är en avgörande kompetens för en generation som ser information, kommunikation och tillgänglighet som en självklar del av livet.
Ewa Thorslund
Direktör
Statens medieråd

måndag 19 november 2012

Barn och unga - blandad kompott

Referensgruppen för Äppelhyllor   Kärnhusgruppen är numera en referensgrupp för TPB och ska precis som tidigare vara drivande för att göra barnbiblioteksverksamheten tillgänglig. TPB:s barn och ungdomsbibliotekarie, Jenny Nilsson, ber er om att skicka intressanta upplysningar och länkar om allt från bra material på Äppelhyllan till marknadsföringsinsatser och intressant forskning inom området.
Kärnhusgruppen 2012-2014 finns på Barnbibliotekscentrums webbplats

Från konferensen "Kulturarbejde med unge – strategier, der rykker". Unga rådgivare från danska Kulturministeriet och en rad med framträdande kulturaktörer. Läs om konferensen.

Att läsa är också en sportEn vandringsutställning som Riksidrottsmuséet skapat som en del av projektet med samma namn. Utställningen ska fram till maj vandra runt till olika projektbibliotek i Stockholmsregionen som ska knyta aktiviteter till den. Därefter kan andra intresserade bibliotek ha utställningen, under förutsättning att den fortfarande är i någorlunda skick. Örebro, till exempel har redan anmält intresse för september.  Man får då ta transportkostnaden, men tanken är att museet ska räkna fram en schablon för dem som vill ha utställningen efter själva projektperioden.

Känner ni till någon som vill ha personliga boktips?
Jag är Boken är ett läspyssel för dem mellan 13 och 25 år.
Bokhäxan finns inte där du finns. Vi kommer aldrig att mötas.
Och skulle det ske, så känner vi inte igen varandra.
Några av er blev bekanta med Bokhäxan Babajaga på BBMs seminarium i Kristianstad den 7/9. Nu har nya bokhäxor kommit till. Ni kan läsa mer om dessa på Bokhäxorna läser dina tankar

Från Nypon förlag har kommit info om lättläst skönlitteratur på engelska.




 

Grattis - Utlåningsrekord i Lomma


I oktober månad slog biblioteken i Lomma rekord igen. Aldrig tidigare har det lånats så mycket under en månad. På båda biblioteken samtidigt!
Lomma bibliotek hade under oktober 12 986 utlån, en ökning med 643 jämfört med tidigare rekord. Bjärreds bibliotek hade 10 932 utlån, en ökning med 864 från tidigare.
Totalt under oktober månad lånade Lommaborna 23 918  böcker, tidskrifter, musik, film och andra medier från de båda biblioteken. Alltså fler lån under månaden än antal invånare (22.000).
– Det är väldigt roligt med en så stor ökning av bokutlåningen. Speciellt märker vi ett ökat tryck på barnböckerna, säger bibliotekschef Göran Schmitz. Och har det hänt att en kommun har historiskt  utlåningsrekord på två bibliotek på en och samma gång?

Därför är svenska e-böcker svårsålda

I fredagens SvD fanns en intressant artikel om den svenska e-boksmarknaden. Där listas bl a fyra skäl till varför marknaden utvecklas långsamt och varför det är svårt att sälja svenska e-böcker. Som vi tidigare skrivit om här på bloggen så står biblioteken för nio av tio förmedlade e-böcker. Här finns artikeln Därför är svenska e-böcker svårsålda

Hjälp till filmsamtal på bibliotek




Svenska Filminstitutet, Film i Skolan har tagit fram en handledning Alla filmers filmhandledning som går att ladda ned här:

http://www.sfi.se/sv/filmiskolan/Nyhetslista/Alla-filmers-filmhandledning/

Målgruppen är skolan, men även andra som visar film för barn och unga kan ha glädje av handledningen:

Film i skolan har tagit fram en generell text, en allmän filmhandledning, som kan användas som utgångspunkt för filmsamtal kring de filmer som saknar handledning.
Film i skolan tar fram handledningar till filmer inom olika genrer och teman samt för alla åldersgrupper. Samtidigt ökar intresset för film i skolan, lärare efterfrågar alltfler filmer efter eget huvud och önskan. Och det är bra. Men hela repertoaren har vi på Film i skolan inte möjlighet att täcka.
   Så syftet med denna text är därför att utgöra en generell och allmän handledning som kan användas som stöd för diskussion i klassrummet efter en filmvisning och i närstudier av en film - när ni inte hittar en handledning till just den film ni söker.
   Avsikten är inte att spänna över alla specifika teman utan texten bör ses som en inspirationsguide för att locka till tolkning, analys och samtal. Några viktiga tekniska begrepp och vedertagna filmtermer tas upp och förslag ges på ingångar till hjälp att närma sig filmens uppbyggnad och tematik. 
   Lycka till och kom gärna med kritik och tankar!
(från SFIs hemsida)

torsdag 15 november 2012

Bibliotek på lika villkor

Idag har jag varit på en mycket intressant dag på temat Bibliotek på lika villkor, anordnad av SFIS Syd och Svensk biblioteksförening Regionförening Skåne.

Ann-Charlotte Ek, från Malmö högskola inledde dagen genom att förse oss med normkritiska glasögon och lite nya verktyg och tankar kring frågor som inkludering, likabehandling, mångfald och genus. Catharina Isberg  och Lotta Mogensen fyllde på med sina reflektioner och erfarenheter kring SLUs medarbetarprojekt för att intregrera lika villkor i alla medarbetares dagliga arbete respektive Malmö Högskolas projekt högskolebibliotekets roll i en inkluderande lärandemiljö. 

Sau Sagnia, stadsdelsutvecklare i miljonprogramsförorten Drottninghög i Helsingborg bidrog med ett exempel från "verkligheten" då han berättade om inkluderingsarbetet på IdeA i Drottninghög, liksom Barbro Bolonassos som berättade engagerat om sitt arbete på Fisksätra bibliotek i Nacka.

Både IdeA och Fisksätra bibliotek är riktigt fina berättelser kring vilken viktig roll biblioteket kan spela för människor och hur biblioteket kan bli ett viktigt nav i ett lokalsamhälle och den punkt där människor som är svåra att nå för andra kommunala verksamheter och myndigheter kan bli sedda, hörda och få möjlighet att utvecklas.  Här finns det intressanta kopplingar till några av de projekt kring biblioteket som kulturhus, som pågår runtom i Skåne, tex i Burlöv, och jag tycker att man också kan dra paralleller till meröppna bibliotek: bibliotek som är invånarnas/medborgarnas bibliotek, som de själva har möjlighet att fylla med innehåll och verksamhet som kan få dem att växa.

Några andra reflektioner som jag har med från den här dagen är
  • Ifrågasätt sanningar! 
  • "Vi har inga problem oss oss!" (eller...?) Det luriga med normer är att de är så självklara och rotade att vi inte ser dem, men normer går att förändra.
  • Du kan inte ändra på andra - du kan bara ändra på hur du själv bemöter andra
  • Här möter vi alla lika! → Här möter vi alla olika!
Men den riktiga utmaingen när det gäller det här är ju att försöka ta sig bortom flosker och fina ord i likabehandlingsplaner och mångfaldsstrategier till att "på riktigt" arbeta med sitt sätt att tänka kring de här frågorna och sitt sätt att bemöta människor.

tisdag 13 november 2012

Nytt på e-boksfronten

Perspektiv  har ett par intressanta artiklar om e-böcker och bibliotek, i Danmark. Bland annat har den danska kulturministern Uffe Elbæk uttalat sig angående de strandade förhandlingarna kring e-reolen:
"Kulturministeren påpegede, at der under hele konflikten omkring eReolen gemmer sig en lang række dilemmaer, der følger i kølvandet på digitaliseringen. Han nævnte blandt andet hele distributionen, udfordringen af eksisterende forretningsmodeller, samt mellemled og aktører, der kommer til at forsvinde.
- Vi bliver nødt til at finde en model, der på den ene side sørger for at den digitaliseringen, der foregår fortsætter, men også kommer forlagene i møde, så de kan lave en ny forretningsplan på deres område. Vi har brug for forlagene, og de har også brug for bibliotekerne. Jeg er ked af skyttegravskrigen, hvor man har skudt på hinanden og set hinanden som modstandere, for vi er led i samme fødekæde, og vi skal udvikle modeller, der sikrer gode digitale øger på hylderne og forlagene et forretningsgrundlag, så de kan udgive bøger og forfatterne kan leve af det."
Och detta sammanfattar väl läget även i Sverige ganska väl?

Men det känns ändå som att det börjar hända en hel del saker:

Vetenskapsrådet har beviljat åtskilliga miljoner till forskningsprojekt kring e-böcker eller relaterade områden, inom rambidrag - Det digitaliserade samhället - igår, idag, imorgon. Lars Höglund, Göteborgs universietet, berättade när han medverkade på vårt kompetensseminarium i förra veckan att han och kollegor på BHS beviljats 12 miljoner från Vetenskapsrådet till forskningsprojektet E-bokens framväxt i ett litet språkområde: media, teknologi och effekter i det digitala samhället”.  7 forskare kan nu arbeta med ämnet under flera års tid. Lars Höglund har som ett led i SOM-undersökningen redan tittat på hur e-böcker används, vilket forskningsprojektet nu får möjligheter att fördjupa.

Den alldeles färska OECD-rapporten  E-books: Developments and Policy Considerations  analyserar läget, marknaden, användandet och utvecklingen när det gäller e-böcker i Europa och berör även e-böcker och bibliotek.
"Books have undergone a massive transformation from a physical object to something entirely different: the electronic book, or "e-book". This report provides background on e-book markets and examines various policy issues related to e-books. These include differing tax rates in countries between physical books and e-books, consumer lock-in to specific platforms, limitations on how users can read and share their purchased content, and a lack of transparency about how data on their reading habits is being used."
Rapporten menar bland annat att regeringarna bör ta ett större  ansvar för e-boksfrågan och för utvecklingen av en fungerande e-boksmarknad.

E-libs monopolställning när det gäller e-böcker via bibliotek, tror jag har varit en hämmande faktor för utvecklingen i Sverige. Därför är det intressant att det nu börjar dyka upp en hel del nya alternativ och aktörer (Mediejukeboxen, Publit , Axiells eHub etc)!

BBM arbetar vi ju med e-boksfrågan på lite olika fronter:
  • Sedan i våras diskuterar vi e-boksfrågan och vad vi kan göra lokalt och regionalt i Skåne tillsammans med vår referensgrupp för e-böcker i Skåne.
  • 19/11 inleder vi vår seminarieserie kring e-böcker.
  • Med hjälp av de regionala pengarna inom den nya modellen för regionalt mediesamarbete i Skåne, har vi möjlighet att från och med nästa år prioritera utvecklingsprojekt inom området e-media.
  • Vi bevakar e-boksfrågan för att kunna hitta intressanta samarbeten, utvecklingsprojekt, etc i Skåne, och nationellt.

tisdag 6 november 2012

"Hvorfor fattigdom?" på bibliotekerne

Solar Mamas
Filmen "Kvinder med power" (orig. "Solar Mamas") er én af de otte dokumentarfilm i kampagnen "Hvorfor fattigdom?"

I Danmark inleds det internationella crossmediaprojektet Why Poverty? där folkbiblioteken är en medverkande aktör, mer om projektet finns här http://www.whypoverty.net/ .

Danska Filminstitutet berättar om projektet:
Når den verdensomspændende cross-media begivenhed "Hvorfor fattigdom?" fra midt i november sætter fokus på fattigdommens årsager, er de danske folkebiblioteker vigtige aktører. Otte internationale dokumentarfilm produceret med støtte fra bl.a. DFI, udgør en væsentlig del af kampagnen, og bibliotekerne kan få eksklusiv adgang til filmene allerede nu, sammen med masser af kampagnematerialer og et idékatalog til biblioteksformidling om fattigdom.

Danskerne bliver ikke alene om at tage verdens fattigdom op til debat. Kampagnen med den engelske titel "Why poverty?" vil i den sidste uge i november nå ud til mere end 500 millioner mennesker i hele verden. Mere end 75 tv-stationer viser de otte dokumentarfilm, og der vil være massser af medieopmærksomhed med debat på radio, internet og ved live-events.
Den danske del af kampagnen med titlen "Hvorfor fattigdom?" formidles af DR ud til befolkningen, med bl.a. bibliotekerne, skoler og gymnasier som vigtige samarbejdspartnere. Bibliotekerne kan hente masser af inspiration til deres bidrag til kampagnen, ved at se filmene og bruge det fyldige kampagnemateriale som er tilgængeligt på nettet.

Filmene:

Centralt i kampagnen er de otte dokumentarfilm, som er lavet af internationalt anerkendte dokumentarister. Fra forskellige vinkler belyser de fattigdommen og årsagerne til den.
Titlerne på filmene i "Hvorfor fattigdom?"-kampagnen med link til fyldige indholdsbeskrivelser på dr.dk:
Alle filmene (med undtagelse af "Tyveriet af Afrika") ligger nu tilgængelige på vimeo.com i den engelske udgave, til gennemsyn og forberedelse for de biblioteker der deltager i kampagnen. Webadresse og password til filmene på Vimeo findes i dokumentet wplinkfilm.doc, som indgår i det udsendte kampagnemateriale fra DR og Aalborg Bibliotekerne (se nedenfor).
Allerede i uge 47 (19.-23.11) vil filmene blive udgivet på Filmstriben, så bibliotekerne kan vise filmene til bibliotekspublikum på store og små skærme og skabe opmærksomhed om kampagnen.
Fra d. 25.11. vises filmene på DR og på Filmstriben ved biblioteksarrangementer, samt ved andre events og på undervisningsinstitutioner. Fra denne dato kan Christoffer Guldbrandsens "Tyveriet af Afrika" også vises offentligt.

måndag 5 november 2012

Skönlitteratur inom friskvård, vård och omsorg

Från Regionbibliotek Stockholms blogg
Våren 2012 skrev Sarah Magnusson en rapport om "Skönlitteratur inom friskvård, vård och omsorg" som en del i sitt praktikarbete på Regionbibliotek Stockholm och inom ramen för Litteraturvetenskapen på Stockholms universitet. Sarah Magnusson har tittat närmare på olika verksamheter som arbetar med litteratur och läsfrämjande arbete gentemot prioriterade målgrupper och i synnerhet för de äldre. Som en ingång till ämnet ges en introduktion kring begreppet biblioterapi.

fredag 2 november 2012

Nytt nordiskt barn- och ungdomslitteraturpris!!

Nordiska rådet har instiftat ett helt nytt barn- och ungdomslitteraturpris. Barn- och ungdomslitteraturpriset ingår i ett samlat lyft för nordisk barn- och ungdomslitteratur som omfattar ökat översättarstöd, stöd till nätverk och till aktiviteter som direkt involverar barn och unga. Med detta lyft vill de nordiska kulturministrarna slå ett slag för den nordiska språkgemenskapen.

Priset kommer att delas ut av Nordiska rådet en gång om året och kommer att ges för ett litterärt verk, skrivet för barn och unga, på ett av de nordiska ländernas språk. Priset delas ut för första gången 2013.

torsdag 1 november 2012

Litteratur, skönlitteratur och läsning

Från att ha diskuterats överallt för en månad sen har det varit lite tyst om Litteraturutredningen på senare tid. Vi frågade Kulturdepartementet och utredningen kommer att skickas ut på remiss men man vet inte exakt när. BBM/Kultur Skåne har anmält att vi gärna blir remissinstans. Fram tills dess ligger vi i hårdläsning för att vaska fram intressanta områden för folkbibliotek, skolbibliotek och litterära aktörer i regionen. Utredningen presenterar en verkligt grundlig genomgång av läsningen och litteraturens villkor. Man faller inte (så långt jag kommit) i fällan att bara se till läsning av böcker utan talar istället om "längre sammanhängande texter" oavsett medium. Jag ser också fram emot kapitlen om det litterära systemet där allt från läsandets ställning i befolkningen, bibliotekens villkor, till bokmarknaden och språkpolitik behandlas i ett sammanhang.

Att läsning av skönlitteratur alltid är av godo - och andra idéer som många - inklusive undertecknad - fram tills nu sett som en sanning ifrågasätts i Magnus Persson nya bok Den goda litteraturen. Läs den!


Lagom till att Litteraturutredningen blev klar har också Kultur i Väst och Länsbibliotek Gävleborg Uppsala släppt tema-nummer om skönlitteratur.

Framsidan - alltid lika intressant, om behovet av en litteraturpolitik, om kvalitetsbegrepp och myten om den Goda boken, retrobibliotek och förskolan med litteraturprofil mm.
I Upplysningen om Läskonster och litteraturhus och en intervju med Christer Hermansson om poängen med  bokberättande "Allt detta bokpratande har alltid irriterat mig". (SM som skulle hållits i Borås i år är tyvärr inställt sedan bara tre tävlande anmält sig).


Bokcirklar.se
I början av november släpps den nya versionen av Bokcirklar.se och 40 bibliotekarier från Skåne fick den 18 oktober en presentation av Annika Hermele, projektledare.
Många idéer kom upp om hur webbplatsen skulle kunna användas av biblioteken. Som komplement till fysiska cirklar, av lärare och skolbibliotek, i samband med författarbesök är bara några av dem. Cirklarna kan göras öppna, slutna och helt hemliga.


Livet är ingenting för amatörer

Svenska serieskapare tolkar August Strindberg. Strindberg är överallt, i romaner, dramer och konst – och inte minst som en ständigt växande myt i vår samtid. Några utvalda serieskapare har gjort tolkningar med olika ingångar till den svenske allkonstnären. Vissa med direkta tolkningar av hans romaner och noveller; andra har förlagt serier och bilder till en nutida kontext; någon har skärskådat brev och relationer i Strindbergs liv; andra har lagt en satirisk slöja över hela författarmyten, och några har tolkat hans språk och mening.Loka Kanarp och Johanna Rubin Dranger är några av serieskaparna i projektet som genomförs av Seriefrämjandet. 27 oktober – 25 november på Form Design Center i Malmö                     

måndag 29 oktober 2012

Dokumentärt i Malmö och Köpenhamn

Snart börjar dokumentärfestivalerna M:DOX och CPH:DOX. M:DOX programmet finns här:
http://www.filmiskane.se/images/stories/MDOX_program.pdf 8-11 november

och CPH:DOX http://www.cphdox.dk/d/index.lasso 1-11 november

Båda bjuder på ett intressant festivalprogram. Samtidigt pågår på Malmö konsthall följande program i anslutning till CPH:DOX http://www.konsthall.malmo.se/o.o.i.s/5239


onsdag 24 oktober 2012

E-boksenkät på Stockholms stadsbibliotek

DN skriver idag om den e-boksundersökning som Stockholms stadsbibliotek genomfört. Den visar på att e-böcker är ett mycket uppskattat inslag i bibliotekens utbud, 2 av 10 låntagare skaffar lånekort på Stockholms stadsbibliotek enbart för att läsa e-böcker. Men man tycker att utbudet är för dåligt och att karantänen är ett problem.

Enkätanalyserna från E-boksenkäten finns påbloggen Digitala biblioteket, där  virtuella enheten vid Stockholms stadsbibliotek skriver om arbetet med digitala bibliotekstjänster. Där finns också en översikt över hur läget ser ut när det gäller förlagens karantän av e-böcker via biblioteken.

Missa inte virtuella enhetens chef Mikael Petrén, som kommer att medverka vid vårt e-boksseminarium 19/11!

tisdag 23 oktober 2012

Internetfonden finansierar projekt för digital delaktighet i Landskrona

SE:s Internetfonden har sedan 2008 finansierat projekt i syfte att höja den digitala kompetensen hos människor i Sverige som av olika anledningar står utanför Internet. Nu har ytterligare elva projekt fått finansiering från Internetfonden, berättar .SE i ett pressmeddelande 2012-10-22. Ett av de 11 projekten är:

DigIT Karlslund
Folkuniversitetet, Stiftelsen Kursuniversitetet vid Lunds Universitet driver projektet i samverkan med Landskrona Bibliotek och IM-Individuell Människohjälp. Syftet är att erbjuda en öppen datastuga med drop-in-hjälp för föräldralediga och arbetslösa kvinnor i bostadsområdet Karlslund.

måndag 22 oktober 2012

Digital delaktighet - konferens i Stockholm

Idag har Internetdagarna inletts med en heldag om digital delaktighet. En av de mest intressanta föreläsarna idag var Beata Wickbom som pratade om global digital delaktighet och vilken betydelse tekniken kan ha fattiga områden i länder som Indien och Kenya. Hon berättade att det finns 700 miljoner mobilabonnemang i Afrika, det är 11% av världens abonnemang. Ungefär 1/3 av telefonerna är smartphones, de flesta är alltså enklare telefoner. Begränsningen gör att utvecklarna tar fram smarta, nischade lösningar som löser ett problem i taget.
I Kenya har man kommit långt med betalningar via mobiltelefon.

Ett annat exempel på en sån tjänst är mKrishi en tjänst för bönder i Indien vars enda bevattning är regn och därför behöver de få väderprognoser. MKrishi är en röststyrdtjänst tjänst som är personligt anpassad.

Vi skulle kunna lära oss en del av de erfarenheter som man gjort i andra delar av världen när det gäller den här typen av enkla, tjänster som hjälper oss med ett problem och som kan anpassas utifrån de behov man har.

En annan sak som Beata Wickbom berättade om var ett projekt som Nicolas Negroponte ligger bakom, det är han som tagit initiativ till kampanjen One Laptop Per Child. Tidigare i år utvecklade han projektet med att fe alla barn i två etiopiska byar varsin surfplatta eller tablet. I byn fanns inga vuxna som kunde hjälpa barnen att komma igång med plattorna eller att hjälpa dem att läsa. På sju minuter hade alla barn kommit igång med sina plattor och efter första veckan med plattorna hade barnen laddat ner i genomsnitt 57 appar. När andra veckan var slut hade två sv barnen lärt sig alfabetet. Forskare följer barnens utveckling genom "sneakernet", de träffar alltså inte barnen.
För den som undrar så drivs surfplattorna med hjälp av solceller.

Jag ska ladda upp en länk till en artikel om det här projektet när jag sitter vid en dator.

//Annelie

Fjärrlåneströmmar i Skåne

Som ett led i arbetet med att ta fram en ny modell för regionalt mediesamarbete i Skåne, gjordes en fjärrlånemätning vid de skånska biblioteken, i mars 2012. Mätningen kan ses som ett komplement till statistiken över de regionala fjärrlånen från Malmö och Kristianstad.  Mätningens resultat presenterades på mötet för de fjärrlåneansvariga 11/10, då den nya modellen presenterades och diskuterades.

I mätningen deltog 32 folkbibliotek, från 19 kommuner. Mätningen visar bland annat på att av 62% av alla fjärrlån IN lånas inom regionen, 1/3 av alla fjärrlån är kurslitteratur, och ungefär lika stor andel lånas in från högskole- och universitetsbibliotek. Endast 3% av fjärrlånen uppges vara barnlitteratur (och vad det kan beror på ska vi diskutera när Duo-gruppen träffas i morgon 23/10)

I sammanhanget är det också bra att ha i minne att enligt den nationella fjärrlåneundersökningen som gjordes 2010 utgjorde fjärrlånen ca 0,6% av folkbibliotekens totala bokutlån. Annelien van der Tang Eliasson, som arbetar med medieplanering för biblioteken i Skåne NV, medverkade också på fjärrlånmötet och kunde visa att för NV-biblioteken är den siffran ännu lägre, 0,3%.

Här finns fjärrlånemätningens resultat som pdf: http://www.skane.se/Public/Kultur/Bibliotek/874_Fjarrlanematning_Region_Skane_mars_2012.pdf

Kort rapport från bibliotekschefsmötet 19/10

På fredagens bibliotekschefsmöte inledde Fredrik Elg mötet med att berätta om det konstnärliga residensprogrammet för förföljda författare; fristad. Han presenterade och den nya handboken som han har gjort för Kulturrådets räkning. I den kan man som kommun hitta svar på allt från sekretess- och säkerhetsfrågor tll hur det går till rent praktiskt att vara fristad.

Sedan gjordes en inventering av vad som är på gång i kommunerna i Skåne. Flera bibliotek har byggts om, bl.a. Trelleborg, Skanör och Rosengård. Det är en del chefsrekryteringar på gång. Många kommuner vittnar om oförändrad budget inför 2013, men några har fått sparbeting. 

BBM informerade också om vad som är på gång. Det nya regionala mediesamarbetet i Skåne kommer att sjösättas den 1 januari och just nu pågår samtal med Skånetransprt kring de utökade antalet turer och med de delregionala ansvarsbiblioteken (Malmö, Kristianstad och Helsingborg) kring avtalen. Ett möte med fjärrlånebibliotekarierna har man också haft. Bibliotekscheferna uppmanades att komma in med förslag på utvecklingsområden kopplade till mediesamarbetet.

BBM informerade också kort om några kommande konferenser och seminarier som BBM anordnar i höst:
  • Kompetensseminarium med fokus på brukarmedverkan och långsiktig biblioteksutveckling i Malmö den 5 november (kontakta Roland Persson för mer information)
  •  Författardag i Hässleholm den 13 november
  • Seminarium: e-boken och dess omvärld i Malmö den 19 november
Dessutom äger Kultur Skånes KulturParlament med Rantafej rum den 29 november.

Gunilla Herdenberg kom efter lunch och berättade om KB:s uppdrag. Hon beskrev också hur KB jobbar med bibliotekssamverkan via den s.k. inflytandestruturen, där ca 100 personer ingår i olika grupper (och när det gäller folkbiblioteken är det SKL som utser representanter). Man kan läsa mer om denna struktur på KB:s hemsida.Gunilla fick också frågor kring LIBRIS, lånecentralen och internationella biblioteket som nationella resurser och kurslitteraturprojekt.

Nästa bibliotekschefsmöte äger rum den 12 december. Tre datum för nästa års chefsmöten är också klara: 7 mars, 25 april och 5-6 september.

Digital delaktighet - konferens 22/10 samt studie om icke-användarna

Idag hålls ett möte kring Digidel 2013, anslutning till Internetdagarna, i Stockholm. Digidelmötet direktsänds via http://www.digidel.se/

En av de medverkande på konferensen idag är Ole Findahl, som berättar om vilka slutsatser man kan dra utifrån statistiken i den nya undersökningen "Svenskarna och Internet".

I rapporten Ickeanvändare har Ole Findahl födjupat sig i just icke-användarna. Här finns Ickeanvändarna 2012 pfd för nedladdning

Där kan man bland annat se detta:
  • Antalet icke-användare blir färre, men nya Internetanvändare tillkommer allt saktare.
  • Största orsaken till att inte använda Internet är ointresse. I andra hand upplevs också tekniken som krånglig.
  • Utöver de 1,2 miljoner som inte använder Internet finns det en grupp sällan-användare som saknar kontinuitet i användandet av nätet. Lägger vi till dessa får är de totalt drygt 1,4 miljoner som använder Internet ibland men säger att de har bristfälliga datorkunskaper.
  • I åldern 46-55 år är 10% är fortfarande ca 10% sällan eller icke-användare.
  • Av de äldre, 56-65 år har något fler skaffat sig Internet. Tillgången till Internet har de senaste två åren ökat bland de yngre pensionärerna. Anmärkningsvärt är att antalet som har tillgång till Internet men inte använder det i denna åldersgrupp har ökat. Tillgång och användning är separata företeelser.
  • Tillgången till Internet har alltså ökat för den äldre åldersgruppen men samtidigt så har antalet sällan-användare ökat samt de som har tillgång till Internet men inte använder det.
  • Det visar på att tillgång till Internet är steg ett, men inte fullgott för att öka användningen.
  • Andelen som saknar kunskap för att använda Internet stiger snabbt i åldrarna över 50.
  • Gruppen utan Internet och utan kunskap om Internet är i stort sett lika stora. De som är kunniga om Internet avstår mycket sällan från Internet. Sällan-användare med tillgång till Internet saknar däremot ofta kunnighet om användning av Internet.

onsdag 17 oktober 2012

Bibliotekschefsmöte 19/10

På fredag, den 19 oktober, träffas Kultur Skåne och de skånska bibliotekscheferna i Malmö.
Under förmiddagen pratar vi fristadsfrågor med anledning av att Kulturrådet presenterat en handbok i ämnet, vilket förhoppningsvis kan bli en ny startpunkt i många kommuner. Handbokens författare, Fredrik Elg, kommer till mötet.

Riksbibliotekarien Gunilla Herdenberg kommer på eftermiddagen och vi kommer att ha möjlighet att diskutera aktuella biblioteksfrågor i allmänhet och KB:s roll i synnerhet.

måndag 15 oktober 2012

Konstfilm på biblioteken i Skåne NO


Inom projektet Den rörliga bildens konst Skåne Nordost kommer det att bli visningar och aktiviteter i höst på bland annat biblioteken:

Konstfilmskvällar på biblioteken.

Under senhösten drar fyra korta konstfilmer på turné i Nordöstra Skåne. Filmerna är gjorda av samtida konstnärer, tre svenska och en dansk-filippinsk. De visar olika röster och olika sätt att använda filmens språk, från svartvitt bildspel till en musikalisk saga om en minoritetsbefolkning på andra sidan jorden. Visningen är en del av projektet Den rörliga bildens konst.
John Skoog Sent på jorden (2011), Mattias Ericsson 1655 bilder (2010), Catti Brandelius/Miss Universum På tunnelbanan (2001), Lilibeth Cuenca Rasmussen, House of Hope (2006)
I samband med visningen presenteras filmerna och projektet av chefen för Kristianstads konsthall Thomas Kjellgren och projektledare Lotta Pettersson.

Perstorp: Bibliotekets hörsal/konsthall 24 oktober 19:00
Hörby: Biblioteket den 30 oktober kl 19.00
Bromölla: Biblioteket 7 november 19:00. Här utökas programmet med den lokala konstnären Troels Kirk som visar och presenterar sin film The Watermill (2012).
Hässleholm: Biblioteket/kulturhuset 8 november 19:00
Osby: Biblioteket. 28 november 19:00
Kristianstad: Stadsbiblioteket. 29 november 18:00
Broby: Biblioteket/kulturhuset Vita Skolan. 6 december 19:00


”Nästan som en i familjen” -Astrid Göransson visar performance och kolanimerad film.
I november gästas två bibliotek i nordöstra Skåne av konstnären Astrid Göransson. Hennes kolanimerade kortfilm ”Nästan som en i familjen” visas och en kväll på varje ställe kommer Astrid vara på plats och göra ett liveperformance i filmens anda. Filmen är gjord med utgångspunkt i brev som Astrids mor skrev under två år från en tillvaro i ett stadshushåll i 30-talets Stockholm där hon skulle praktisera och bli omhändertagen som en familjemedlem, men blev i praktiken piga.
Broby: Biblioteket/kulturhuset Vita skolan, 12 november 17.30 . Som en del av ”Kura skymning” som startar med högläsning kl 16.30
Osby: Biblioteket, 14 november, 19:00

Astrids Göranssons hemsida: www.astridgoransson.se

Mer om projektet Den rörliga bildens konst Skåne Nordost:

tisdag 9 oktober 2012

Meröppet SLU Alnarp

Även om Veberöds biblioteket var det första meröppna biblioteket i Sverige, så är det ju inte det enda meröppna biblioteket i Skåne. På SLU-biblioteket i Alnarp infördes meröppet i december 2010.

I våras publicerade Biblioteksbladet en artikel om Meröppet vid SLU-biblioteket i Alnarp http://biblioteksbladet.se/2012/03/22/meroppet-gav-mersmak/

Och dessförinnan, i mars, gjorde SLU-biblioteket en helårsutvärdering av Meröppet-verksamheten vid SLU i Alnarp.

Catharina Isberg, vid SLU, sammanfattar utvärderingen såhär  i sin blogg:
"I helårsutvärderingen som nu är gjord, har vi undersökt antal besök, genomfört en enkät med studenter och anställda på campus, frågat intressenter via mail om deras intryck, haft ”klotterplank” i bibliotekslokalen för möjlighet till input, samt haft diskussion i bibliotekspersonalen.
...
Meröppet är ett viktigt initiativ för att förbättra studie- och arbetsmiljön på campus för både studenter och anställda. Genom initiativet ökar möjligheterna för alla att få lika villkor i sina studier"

Erfarenheterna av meröppet på biblioteket i Alnarp var så positiva att SLU också infört eller kommer att införa meröppet i Skara, Umeå och Uppsala.

"Största främjandet av mina studier någonsin", var en av studentkommentarerna på det klotterplank som var en del av utvärderingen i Alnarp, och den kommentaren är ju lika fin som den kommentar vi fick i utvärderingen i Veberöd, och som fick ge namn åt rapporten: "Tack vare det meröppna biblioteket, finns det ett bibliotek även för mig".

Det finns fler intressanta paralleller mellan utvärderingen av meröppet i Alnarp och utvärderingen av meröppet i Veberöd.  Förutom att meröppet på båda biblioteken har varit en positiv erfarenhet för både personal och användare och att till exempel utlånen gått upp i samband med meröppet-införandet , visar också båda utvärderingarna på att de farhågor man haft i förväg, tex om ökat svinn, kommit på skam.

fredag 5 oktober 2012

Nationellt nätverk för meröppna bibliotek

Meröppet-frågan känns ganska het just nu, det är ju flera nya meröppna bibliotek på gång både i Skåne och övriga Sverige. Vi på Kultur Skåne får också ganska mycket frågor om meröppet från kollegor på bibliotek runtom i landet. Vi har därför tagit initiativ till ett nationellt nätverk kring meröppna bibliotek, inom Svensk biblioteksförening.

Så här beskrivs Svensk biblioteksförenings nätverk om meröppna bibliotek:
Meröppna bibliotek handlar om en utökning av bibliotekets öppettider med så kallat meröppet, vilket innebär att besökare kan använda biblioteket även på kvällar och helger när det inte finns personal på plats. Begreppet meröppet är medvetet valt för att poängtera att det meröppna biblioteket handlar om en utökning av bibliotekets erbjudande, inte att som i exempelvis Danmark, av besparingsskäl ersätta bemannat öppethållande med självbetjäning.
Nätverket för meröppna bibliotek vänder sig till dig som representerar bibliotek, där man startat eller planerar att starta meröppen verksamhet, eller dig som är intresserad av meröppna bibliotek ur ett biblioteksutvecklingsperspektiv.


Om du vill anmäla dig till nätverket ska du skicka ett mail till Eva Silverplats, e-post es@biblioteksforeningen.org på Svensk Biblioteksförenings kansli, och ange dels vilket/vilka nätverk du anmäler dig till, dels dina egna kontaktuppgifter.

Rdan till vårt nätverksmöte,12/10 i det skånska nätverket för meröppna bibliotek , utökar vi vårt skånska nätverk med ett par representanter från Västra Götaland.

tisdag 2 oktober 2012

Regionalt mediesamarbete i Skåne

I onsdags 26/9 tog den regionala kulturnämnden beslut om att införa den nya modellen för regionalt mediesamarbete i Skåne. I samband med beslutet publiceras också ärendets handlingar på Kultur Skånes hemsida. Där finns alltså också förslaget till ny modell i sin helhet, framtaget av Annette Johansson, i samarbete med BBM och en referensgrupp med representanter från bibliotek runtom i Skåne. Modellen har sammanfattats här på bloggen tidigare.

Avtalen kring kompletterande medieförsörjningen med Malmö och Kristianstads stadsbibliotek är uppsagda från och med 1 januari 2013, då den nya modellen ska implementeras. Den nya modellen handlar om att de regionala resurserna omfördelas från administration av fjärrlån och bidrag till inköp av media till samverkan och utveckling. Därför är det också bättre att tala om regionalt mediesamarbete och hur de regionala resurserna bäst ska användas för att stödja kommunbibliotekens samverkan och utveckling, snarare än det "gamla" begreppet kompletterande medieförsörjning.

Den nya modellen ligger också väl i linje med förslaget till ny bibliotekslag som kom i somras och som, om allt går enligt planerna ska börja gälla sommaren 2013. När det gäller det regionala biblioteksuppdraget betonar den nya lagen snarare samverkan, utvecklingsarbete och kvalitet, än det praktiska arbetet med fjärrlån. Förslaget till ny modell för mediesamarbete i Skåne bedöms alltså ligga inom ramen för det nya regionala uppdraget. Nu efter nämndsmötet väntar ett intensivt arbete för att få den nya modellen, med bland annat utökade regionala boktransporter och tre delregionala ansvarsbibliotek, på plats.

Vad som händer i delregionerna är en viktig pusselbit i det regionala mediesamarbetet. Skåne NV har fått regionalt stöd för ett pilotprojekt för att ta fram en delregional medieplan. Annelien van der Tang Eliasson, som till vardags arbetar på Svalövs bibliotek, arbetar sedan i augusti med det här svåra uppdraget och har redan hunnit ta fram en hel del intressant statistik över resultatet av katalog- och mediesamarbetet i Skåne NV. Hon kunde exempelvis konstatera att 9 av de 11 kommunerna i samarbetet har en nettoinlåning från övriga bibliotek i Skåne NV, och en försumbar inlåning från bibliotek utanför Skåne NV. Annelien kommer att berätta mer om sitt arbete på mötet för fjärrlåneansvariga i Skåne 11/10.  Då kommer även Annette Johansson att medverka och berätta om den nya modellen för mediesamarbetet i Skåne.

Enligt förslaget till ny biblioteklag flyttas ansvaret för kompletterande medieförsörjning till den statliga nivån och de två kvarvarande lånecentralerna, Umeå och Internationella biblioteket. Samtidigt som vi haft vår process kring ny modell för regionalt mediesamarbete i Skåne har en utredare från Umeå, Anna-Greta Johansson kartlagt låneströmmar och arbetsprocesser inom fjärrlånearbetet på de snart avvecklade lånecentralerna i Malmö och Stockholm, samt Umeå lånecentral och Internationella biblioteket. På bokmässans biblioteks- och berättarscen berättade Johansson om kartläggningen och resultatet i form av olika flödessscheman gav bilden av fjärrlån som en komplicerad och arbetskrävande process. De nationella lånecentralerna (Umeå och Internationella biblioteet) är ju ett viktigt komplement till det skånska mediesamarbetet, men i det här sammanhanget kan det vara nyttigt att påminna sig om att fjärrlånen utgör trots allt bara 0,6% av alla utlån på ett genomsnittligt folkbibliotek, och i tex Skåne NV verkar den siffran vara ännu lägre.

måndag 1 oktober 2012

Bokmässeklipp


Befann mig enbart på Bokmässan under torsdagen och efter att valt seminarieprogram kunde jag se en röd tråd som gemomsyrade dessa seminarier: kreativitet, humanism/humaniora och flow.

Först ut var Ett lyft för humaniora där idéhistorikern Sven-Eric Liedman och generaldirektör Anna Ekström, Skolverket samtalade tillsammans med vetenskapsjournalisten Anders Björnsson om humanioras roll i skolan. Man samtalade om följande:
Vikten av återställa en minimistandard i gymnaiet av humaniora, men med ett modernt perspektiv.(Vad det moderna innebar, diskuterades dock inte).
Vikten av att ha en språkligt och historiskt pespektiv på den globala omvärlden. Utan dessa två perspektiv kan man inte få något sammanhang av vad som sker i världen och hur händelserna hänger ihop. Den långsamma globaliseringen, bildandet av en ny värld utifrån ett historiskt sammanhang i världshistorien, inte bara det svenska perspektivet. Den basala kunskapen innefattar estetik, språk och historia menade man.
Vikten av att unga får fritt skapa, för att träna kreativiteten i alla sammanhang.
Det absurda med att fråga sig vad humaniora tjänar till, det vill säga att ha en ekonomisk aspekt på ett bildningsbegrepp. Likheterna mellan poesi och matematik, i båda fallen ett resonemang kring hur man förstår struktur.

Lusten att skapa och lusten att läsa handlade främst om sajten ungdomar.se där man initierade bland annat litterära aktiviteter. Utgick från unga lust att skapa, den personliga drivkraften och få ingå i ett sammanhang. Biblioteket kan vara ett territorium som tillhandarhåller mening, uppgifter och det personliga eller sociala mötet. Delaktigheten betonades. Medverkade gjorde Mats Wahl, Kim Jacobsson och André Vifot Haas.

Ett mycket intressant och roligt seminarium var Skolan och kreativiteten med Louise Hoffsten, Martin Widmark och Simon Kyaga - alltså ett samtal mellan musikern, författaren och forskaren i medicinsk epidemiologi som bland annat studerar hjärnan och kreativt skapande. Samtalsledare var Anders Carlson, Linköpings universitet. Är den skapande kraften ond eller god? Kreativitet benämns som skapandet av något som är nytt och meningsfullt. Det som man menar måste förutsättas för att det ska bli något kreativt av engagemanget av att lösa problem på ett nytt sätt är att man går in med sin personlighet, är närvarande i processen och förstår vad produkten är. Vi måste lämna den gamla kunskapsynen, för att få in kreativiteten i våra arbeten. Detta är en demokratibubblare, menade man. Något oväntat berättade Simon Kyaga att vi är mer kreativa utanför gruppen, brainstorming är alltså inte speciellt kreativt, det beror delvis på att om du är ensam, behöver du också klara av andra utmaningar än i grupp. 

Direkt efter detta seminarium kom ytterligare ett roligt samtal i ämnet, Tre forskare i kreativt samtal. Det var cancerforskaren Georg Klein, fysikern Bodil Jönsson och hjärnforskaren Fredrik Ullén (även koncertpianist) som tillsammans med Sharon Jåma samtalade om flow och kreativitet. "Allt detta som finns nu, men som inte fanns nyss" definierade Bodil Jönsson kreativiteten.  George Klein sa för att uppnå flow behövs koncentration, tidlöshet och eufori.
Att sökandet efter flow är människans mål. Ingen värdering i detta om gott eller ont, utan det faktum att "Jag kan" är själva flowupplevelsen. Enligt Klein är kreativitet som enzymer, som inte tål något gift. Giftet för kreativiteten är administration, prestige, narcissism och avundsjuka. Samt styrning uppifrån av människor som saknar kunskaper om innehållet. Mer om detta kan man läsa i Nya tankar om kreativitet och flow http://brombergs.se/titel/nya-tankar-om-kreativitet-och-flow/450 Brombergs förlag.


TPB blir MTM


TPB syntes väl på bokmässan i år. Montern utsågs till exempel av Biblioteksbladet till mässans snyggaste och var startskottet för den nya talbokskampanjen - "Jag läser" och överallt i mässvimlet syntes kampanjens knallgula knappar och kassar. (Ett kampanjpaket med affischer och broschyrer skickas till varje huvudbibliotek och högskolebibliotek, men materialet kan också beställas via TPBs webbplats )

I budgetpropositionenför 2013, som presenterades i september, föreslår regeringen att Talboks- och punktskriftsbiblioteket, TPB, från och med 1 januari 2013 byter namn till Myndigheten för tillgängliga medier, MTM.

– Vi är väldigt glada över regeringens förslag till namnbytet. Nu får vi ett namn som omvärlden förstår bättre samtidigt som det klargör att vi är en statlig myndighet. Dessutom förtydligar det myndighetens allt mer omfattande nationella uppdrag för tillgängliga medier, kommenterar Roland Esaiasson, myndighetschef, i ett pressmeddelande.

Läsandet eller boken?

På förra årets bokmässa ställdes en intressant fråga på ett av seminarierna jag bevakade: På den här mässan om tio år, kommer vi att prata om böcker eller kommer vi att prata om läsning? Min upplevelse av årets mässa är nog att läsningen och berättandet lyftes fram mer på årets mässa än förra årets. Även yttrandefriheten var i fokus på årets mässa, för oss biblioteksnördar kanske framför allt genom Svensk biblioteksförenings tema till försvar för det fria ordet.  Samtidigt är det kanske inte så konstigt att mycket fokus läggs på mediaformerna när de är under förändring, som ju är fallet nu och de senaste åren, frågan om e-böcker på bibliotek är ju ett typexempel.

När Litteraturutredningen presenterades som torsdagens första programpunkt var det i alla fall läsandet i allmänhet och barns och ungas minskade läsande och läskunnighet i synnerhet, som stod i fokus. Utredningens representanter räknade upp en rad olika åtgärder och stimulansförslag under rubriken Ett läslyft för Sverige. Litteraturutredningen sammanfattar sina förslag bland annat på DN debatt . Skolbibliotekens och undervisningens roll lyfts fram, liksom folkbildningens.

Jag saknade dock folkbibliotekens läsfrämjande roll i den muntliga presentationen, liksom de nya elektroniska medierna. Mellan raderna tycker jag det är tydligt att litteraturutredningens grundsyn är att litteratur = fysisk bok. Under seminariet framstod folkbiblioteken och e-böckerna som en särfråga, ett visserligen viktigt, men ändå ganska perifert problem, utan koppling till alla läsfrämjande insatser som nämndes. Synd, men kanske står det mer på litteraturutrdningens 600 sidor, som jag ännu inte har hunnit läsa. Lite ironiskt kanske, att man behöver ta sig igenom denna textmassa för att få veta vilka åtgärder som krävs för att folk ska läsa fler och längre texter.

söndag 30 september 2012

Bibliotekens roll i mediebruset?

Under bokmässan funderar jag alltid en hel del överden tidvis kanske uttjatade frågeställningen om bibliotekens roll i mediebruset (i brist på bättre ord, för att beskriva det stora utbud av medier, information, berättelser, mm som dagligen omger oss, och som blir nästan skrattretande tydligt på bokmässan).

Under ett bokmässeseminarium i torsdags drog Inga Lundén en intressant (men kanske inte heller helt ny) parallell till musikvärlden under en i övrigt ganska intetsägande diskussion om framtidens bibliotek mellan stadsbibliotekarierna i Stockholm och Helsingfors. Hon hänvisade till en frågeställning hon fastnat för tidigare i veckan, under en diskussion med representanter från musikradio och Spotify: Varför ska man lyssna på musikradion, när det finns Spotify? Jo, för att få musiken i ett sammanhang och för att upptäcka även musik utanför topplistorna. Det är inte svårt att föra samma resonemag kring bibliotekens roll i förhållande till exempelvis bokhandel, massmedia eller Internet.

I tidskriften Fokus senaste nummer finns en lång och intressant artikel om bokbranschens förändring mot allt hårdare satsning på bästsäljarna och allt mindre fokus på bredd och kvalitet. Enligt Fokus har förlagens tidigare balans mellan katedral och börs tippat över mot börs. Artikeln var mycket intressant att läsa just i anslutning till bokmässan (vilket säkert var tanken). Efter bara någon timme bland mässans myller och bokhandlars och förlags massiva exponering längtar man onekligen efter just fördjupning,  sammanhang och kvalitet. Precis det som biblioteken, i bästa fall, skulle kunna erbjuda. Därmed inte sagt att biblioteken bör bli enbart bokkatedraler...

Bokcirklar.se på Bokmässan

.
Annika Hermele, projektledare på Bokcirklar.se visade upp den nya communityn som kommer att lanseras oktober/november. Bokcirklar.se ägs av alla Sveriges länsbibliotek.
Annika besöker Malmö den 18 oktober och på mötet som BBM arrangerar kl.14-16 finns det möjlighet att komma med synpunkter på den nya webbplatsen och diskutera hur den kan användas ute på biblioteken.
Du som är nyfiken på eller frågande inför digitala bokcirklar rekommenderar jag att läsa Nina Frids bok, Slutet på boken är bara början. Nina Frid som 2007 skapade Bokcirklar.se fick under mässan Svenska Akademiens bibliotekariepris därför att hon "framgångsrikt och entusiastiskt bedriver en omfattande läsfrämjande verksamhet för vuxna både lokalt och nationellt, där kvalitetsmedvetande förenas med nya intressanta metoder". Grattis!

lördag 29 september 2012

Goda exempel på samarbete om små barns språk

Dags att höja ribban - en pinfärsk krift från region Halland som sammanställer flera av de många projekt där man arbetat med små barns språkutveckling i Sverige och utomlands presenterades på seminariet Från joller till frispråkighet. Författare Kerstin Rydsjö pekar på  framgångrika exempel på samarbeten mellan olika professioner och rapporten är tänkt att vara en inspirationskälla för barnbibliotekarier. Ett exempel som sticker ut är det engelska Bookstart där man kombinerar barnets första bok med rådgivning om rim och ramsor och läsning till föräldrar samt biblioteksbesök. I mätningar av gruppen barn kunde man flera år senare se att föräldrarna hade förändrat sina läsvanor och att barnen presterade bättre i skolan.
Skriften kommer att finnas som pdf - länk inom kort

fredag 28 september 2012

Folkbiblioteket. Då och nu?

På ett av de inledande seminarierna på Bokmässan med rubriken Folkbiblioteken - ett störtat pelarhelgon? talade Mats Myrstener om sin forskning om Stockholms stadsbiblioteks historia. Han beskrev bibliotekets uppdrag som det såg ut på 20-30-talet, med utgångspunkt i moderniteten. Han utgick från en tempelmetafor med fem pelare: pedagogik, socialpolitik, demokrati, ekonomi och litteratur. Jag tyckte att det var intressant att få veta att det ekonomiska perspektivet, att mäta verksamheten blev viktigt på det sena 20-talet, när biblioteket blev kommunalt.
Joacim Hansson, som
också var med på seminariet, gjorde några intressanta kommentarer, bl a menade han att pelarna är de samma idag men att vi lägger in andra betydelser eller att en fråga kan förflytta sig från en pelare till en annan. Han tyckte också att det var viktigt att diskutera vad vi menar med de olika begreppen idag.