fredag 30 september 2016

Förstå världen, se människan - föreläsningar som berörde

Vi började i ett vackert, men sargat och otryggt Afghanistan. Därefter fick vi en levande och stark bild av den livsfarliga flykten till Europa, för att sedan landa i en tillvaro av väntan och ovisshet i Sverige, där biblioteken kan spela en viktig och positiv roll.

I onsdags var det dags för den första av två förmiddagar med föreläsningar på temat Förstå världen, se människan i Hässleholms kulturhus. Denna gång var det fokus på Afghanistan. Det andra tillfället blir den 15 november, på samma plats, och då handlar det om Syrien.
Arrangörer är biblioteken i Skåne Nordost i samarbete med Kultur Skåne.
Ett sjuttiotal bibliotekarier i publiken fick följa med på en tidvis ganska svår skildring av den resa som många av besökarna vi möter på biblioteken idag har gjort.

Ett land utan framtidstro
Journalisten och fotografen Börje Almqvist har jobbat i Afghanistan i omgångar under flera decennier, bland annat inom Svenska Afghanistankommittén. Börje Almqvist visade en mängd vackra bilder från Afghanistan, som han besökte senast i våras. Han beskrev ett land där en stor majoritet av befolkningen lever i byar på landet som påminner om det gamla Sveriges bondesamhällen med gammaldags jordbruk, storfamiljer och en tydlig hierarki mellan äldre och yngre, män och kvinnor.
Det finns också en stark artighetskultur i Afghanistan, och människor är otroligt gästfria. Man blir alltid bjuden på te, och i byarna finns det ofta ett gästrum för besökare, berättade Börje Almqvist.
Krig och konflikter har slitit sönder landet under årtionden och ställt folkgrupper mot varandra. Våld, förföljelse och förtryck gör det omöjligt för många att bo kvar, vilket skapat enorma flyktingströmmar, både i och utanför landet.
Afghanistan är idag ett land som helt saknar framtidstro, sa Börje Almqvist.

En livsfarlig flykt
Nästa föreläsare, Omid Mahmoudi, föddes 1995 i Afghanistan och kom till Sverige 2011 som ensamkommande flyktingbarn. Han är bland annat författare till boken Oskyldiga brottslingar verksamhetsledare i de Ensamkommandes förbund som han var med och startade 2012.
Han inledde sitt föredrag med att ifrågasätta den föregående talaren Börje Almqvists bild av afghanistansk inrikespolitik. Det var svårt för oss utan förkunskaper att följa den korta och ganska hetsiga diskussionen, men den fungerade som en viktig påminnelse om att det alltid finns olika bilder av ett land.
Omid Mahmoudi tillhör folkgruppen hazarer, som ofta är shiamuslimer, och mycket utsatta i Afghanistan. Folkmord, slaveri och förtryck har präglat deras historia i Afghanistan. Många av de ensamkommande flyktingbarn som kommit till Sverige från Afghanistan är just hazarer.
Omid visade starka bilder och filmer av människor som trängt in sig med flera andra i en bagagelucka, färdas över haven i underdimensionerade gummibåtar, eller monterats in under personbilar. Åhörarna drog efter andan.
Man flyr för att det inte finns något annat val. Man vet att risken är stor att drunkna, dö under en lastbil eller ett tåg, eller bli skjuten av gränspolis, men man tar den risken, sa Omid Mahmoudi, och berättade att han själv höll sig fast i 38 timmar under en lastbil genom Europa.
Somnar man så dör man, konstaterade han kort.

Stor ensamhet
Omid Mahmoudi vill gärna visa en mer positiv bild av ungdomarna som kommer hit än den negativa han tycker ofta framträder i media. Han drivs av viljan att hjälpa dem som saknar familj. Ensamkommandes förbund anordnar därför alternativa högtidsfiranden. Ett sådant exempel är studentfirande.
Det var flera som berättade att de kände sig så ensamma när alla andra nyblivna studenter möttes av sin familj, så nu ordnar vi att någon möter dem och så firar vi tillsammans, berättar Omid och skickar med oss det enkla rådet:
Om ni har någon ensamkommande i er närhet, så ge dem en kram. De är ungdomar som saknar sin familj.
Omids framförande engagerade, och många hade frågor. En del av dem handlade om språket. Omid hade berättat att han talade dari, och att det var samma sak som farsi. Det stämde inte med vad en del av åhörarna hade lärt sig, nämligen att det är två olika språk. En uppfattning som påverkar uppdelningen av litteraturen på biblioteken. Men enligt Omid Mahmoudi var det en politisk konstruktion att ge språket två olika namn.
–  Jag hade aldrig hört att det skulle vara två olika språk innan jag kom till Sverige. Det finns vissa skillnader, men det är i grunden samma språk, så ni kan lugnt hänvisa dari-talande till den persiska hyllan, sa Omid.
Han avslutade med att säga att man gärna får höra av sig till Ensamkommandes förbund med frågor.

Bibliotekens viktiga roll
Förmiddagens siste föredragshållare, Carlos Rojas från Swedish research, tidigare Miklo, berättade om rapporten ”Biblioteket hjälper mig att komma in i samhället”, som Miklo gjorde på uppdrag av Regionbibliotek Stockholm under hösten 2015.
Asylsökande från olika delar av Stockholm och med olika ursprung, samt bibliotekspersonal intervjuades för att identifiera hur biblioteken kan utveckla sin service för besökare som är asylsökande. Här finns mycket konkret att ta fasta på för den som möter asylsökande på biblioteket.
Det råder ingen tvekan om att biblioteken och ni som arbetar där har en otroligt viktig roll att fylla för de här människorna, sa Carlos Rojas.
Rapporten beskriver en tuff tillvaro av oviss väntan på uppehållstillstånd, präglad av oro och frustration, där biblioteket är en ljuspunkt, ett sätt att sysselsätta sig och skingra svåra tankar och sorg. Det upplevs som en välkomnande lugn plats där man blir väldigt fint bemött.
Alla uttrycker en väldig tacksamhet för biblioteket i intervjuerna, det vill jag verkligen förmedla till er, sa Carlos Rojas.
Han förklarade att många asylsökande känner sig låsta till trånga, ibland stökiga boenden eftersom de inte har så mycket pengar. Men biblioteken finns nära och det är gratis att besöka, vilket är otroligt viktigt.
Har man 700 kronor i månaden, så köper man inget busskort utan går till fots. Många sparar sina pengar till riktiga nödsituationer, berättade Carlos Rojas.

Språk och samhällsinformation
De intervjuade uttryckte en hög förväntan på biblioteket som en plats där man kan börja lära sig svenska i väntan på SFI. Språkkaféer och andra liknande aktiviteter är väldigt omtyckta, men de asylsökande hade önskat sig ännu mer av samma sak. Fler fritidsaktiviteter, fler tillfällen att träna på svenskan och prata med svenskar. Också möjligheten att få prata om sin situation, att få tid med någon som lyssnar, är ett önskemål som uttrycks i intervjuerna. Det finns dessutom ett stort intresse av att lära känna sin stad och sitt nya land bättre.
Någon sa att om vi ändå ska vänta på att få börja plugga och jobba, så kan vi ju passa på att turista nu, sa Carlos Rojas med ett leende.
Behovet av samhällsinformation på det egna modersmålet är enormt, likaså hjälp med översättning av olika papper och dokument.
De intervjuade bibliotekariernas svar överensstämmer till stor del med de asylsökandes berättelser. De ser och vill gärna möta det stora behovet av språkträning och samhällsinformation. Bibliotekarierna efterlyser också tydliga avgränsningar i vad som är deras uppdrag, eftersom behoven är så breda. De önskar sig också mer kunskap om de asylsökandes situation, kanske genom information och utbildning från exempelvis Migrationsverket, för att bättre kunna hjälpa till.
Carlos Rojas tipsade avslutningsvis om en kommande rapport från Swedish research, Flyktingbarometern, som kommer i sin helhet i oktober, där man kan läsa mer om flyktingars situation i Sverige.

Berättelser som engagerade
Det var en tydligt berörd skara bibliotekarier som strömmade ut ur den Blå Salongen i Hässleholms kulturhus.
– Man kan inte blunda för den här verkligheten. Och har man någonsin tvivlat på vad biblioteken kan göra för att hjälpa till, så stod det klart idag, sa Eva Göthe från Harlösa bibliotek på väg ut.
Det är första gången som biblioteken i Skåne Nordost arrangerar föreläsningar för biblioteken i hela Skåne, och det var ett efterfrågat tema.
– Biblioteken vill veta hur de bäst ska bidra till att de nyanlända får det bättre här, och det är en helt annan sak att få lyssna på någon som berättar på det här sättet, än att läsa om det, säger Helen Bengtsson från arrangörsgruppen, biblioteken i Skåne Nordost.


Fika före föreläsningarna

Omid Mahmoudi, verksamhetsledare Ensamkommandes förbund

Börje Almqvist, fotograf och journalist, Afghanistankännare

Carlos Rojas, Swedish research

torsdag 29 september 2016

Dela med er av goda exempel på KB:s bibliotekschefskonferens 2016


Temat för Kungliga bibliotekets bibliotekschefskonferens 2016 är ledarskap för biblioteksutveckling, och den äger rum den 16-17 november.
Det kommer också att arrangeras en så kallad knytkonferens i anslutning till konferensen, där man som deltagare kan bidra med egna erfarenheter, och till exempel berätta om ett utvecklingsprojekt eller en omvärldsspaning. 

Utvecklingsprojekt i Landskrona på SVT

Roligt med välförtjänt uppmärksamhet till projektet "Börja ladda fortsätt läsa" i Landskrona på SVT!


 Äldre med svag syn ska lockas att läsa e-böcker 


”Börja ladda fortsätt läsa” är ett utvecklingsprojekt som Landskrona bibliotek leder i samarbete med tio kommuner i nordvästra Skåne. Region Skåne bidrar med 300 000 kronor till projektet.

måndag 26 september 2016

Katti Hoflin blir Läsdelegationens ordförande

Från Bokmässan

I augusti aviserade regeringen att man skulle tillsätta en Läsdelegation som en del av satsningen Hela Sverige läser med barnen, som presenterades i våras. Delegationen ska samla och driva regeringens läsfrämjande insatser de kommande två åren.

På torsdagen avslöjade utbildningsminister Gustaf Fridolin och kultur- och utbildningsminister Alice Bah Kuhnke att Katti Hoflin, Stockholms stadsbibliotekarie och tidigare chef på Dunkers och ansvarig för barnkulturen på Kulturhuset i Stockholm. ska leda delegationen.

fredag 23 september 2016

Starkt fokus på framtidens bibliotek på kulturpolitiskt möte i Eslöv

De skånska folkbiblioteken “tog ledartröjan och inledde integrationen” under förra hösten då ett stort antal flyktingar kom till Sverige och Skåne.
Med den beskrivningen inledde Maria Ward, kulturnämndens ordförande i Region Skåne, det kulturpolitiska mötet i Eslöv förra veckan, där politiker, kultur- och bibliotekschefer från hela Skåne möttes.
Hon fortsatte att beskriva folkbiblioteken som ovärderliga fria rum för bildning, demokrati och åsiktsfrihet som inte får glömmas bort i stadsplaneringen.
Region Skånes föresats är att fortsätta driva på folkbibliotekens utveckling mot kulturhus, sa Maria Ward och påminde oss om begreppet “att biblioteka”, vilket beskriver bibliotek som ett ständigt görande och blivande i relation till det omgivande samhället, istället för något konstant.
Hon betonade avslutningsvis politikernas stöd och uppdrag som förutsättning för en stark biblioteksutveckling.
– Bibliotekspersonal behöver politiska ställningstaganden angående sin roll, avslutade Maria Ward.
Erik Fichtelius från Sekretariatet för nationell biblioteksstrategi tog över stafettpinnen på scenen i Eslövs vackra medborgarhus under rubriken Bibliotek  ett gratisnöje för medelklassen eller en demokratisk kärnuppgift för kommunen?
Även han framhöll bibliotek som en aktivitet snarare än ett rum. Och han nämnde också ett nytt biblioteksverb.
– Man kan bibbla istället för att googla, sa Fichtelius och avsåg den särskilda kompetens som bibliotekarier besitter när det gäller informationssökning, och som kan utgöra en motvikt i en digital värld där våra sökresultat styrs av algoritmer.
Han uppmanade oss att läsa rapporten Algoritmer i samhället av Jutta Haider och Olof Sundin från januari i år, som är beställd av Kansliet för strategi- och samhällsfrågor vid Regeringskansliet. Den ger en god bild av hur information cirkulerar i vårt alltmer medialiserade samhälle, och av algoritmernas roll i detta flöde.
Vi åhörare fick också en väldigt färsk nyhet, som i hög grad berör bibliotekens framtida roll. Fichtelius berättade om sekretariatets första skarpa förslag som dagen efter lämnades till regeringen om ett digitalt kunskapslyft med hjälp av folkbiblioteken och den regionala biblioteksverksamheten.
I en filmad intervju som vi fick se berättade bibliotekarien Elisabeth Leijon-Karlsson på Arboga stadsbibliotek om sin dag, som till stor del bestått av att hjälpa människor att hantera sina smarta telefoner och surfplattor.
– Här ligger en framtidsspaning. Man har talat om digitaliseringen i ett decennium, men på biblioteken finns redan en verksamhet som hjälper människor in i detta nya samhälle, sa Fichtelius.
Erik Fichtelius pratade också en hel del om biblioteksrummet – om hur framtidens bibliotek kommer att vara mer av mötesplatser än boklagringsplatser.
Läs mer om arbetet för en nationell biblioteksstrategi i vårt tidigare blogginlägg Biblioteken och det fria ordet och i Lägesrapport för nationell biblioteksstrategi maj 2016.

Barbro Thomas, tidigare biblioteksråd vid Kungliga biblioteket, berättade sedan om sin rapport Den osynliga handen – Regionbiblioteken i kultursamverkansmodellen från maj 2016.
– Den är solig på framsidan, men dyster på insidan, konstaterade hon och höll upp rapporten som pryds av bild från en sommardag.
Rapporten beställdes av Svensk Biblioteksförening som ville ha en bild av hur kultursamverkansmodellen hade påverkat den regionala biblioteksverksamheten.
Barbro Thomas menar att skiftet från riktade statliga medel, till en mer allmän “kultur-pengapåse” till regionerna att själva fördela, har lett till att den regionala biblioteksverksamheten har hamnat i skuggan av andra kulturområden, som scenkonst och museer.
– Regionbibliotekariernas yrkesroll har devalverats, cheferna blir fler, organisationerna sväller och det är ett oproportionerligt fokus på kulturplaner och andra strategiska dokument.
Istället, menar Thomas, bör den regionala biblioteksverksamheten vara både strategisk och “hands on”, ägna sig åt omvärldsbevakning och samtidigt vara den som håller koll på vad som sker på länets bibliotek.
– De har en grannlaga uppgift – att driva utveckling utan att trampa det kommunala självstyret på tårna. För att fullgöra sin uppgift behöver hög kompetens, mer personal och en adekvat placering i sin organisation, avslutade Barbro Thomas.

Maria Jacobsson, handläggare, Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad, Sveriges kommuner och landsting, SKL, tog vid för att berätta om SKL:s arbete för folkbiblioteken.
Hon inledde med att berätta om sin organisations roll som arbetsgivar- och intresseorganisation för kommuner och landsting.
– SKL värnar det lokala och regionala självstyret. Ska man få nya uppdrag från statlig nivå, så ska det även följa med finansiering. Och varje kommun måste få göra på sitt sätt, underströk hon.
Maria tipsade om SKL:s juridiska rådgivningstjänst för medlemmar, där upp till en timmes konsultation är kostnadsfri. Hon tog som exempel att man som bibliotekschef kan ringa med frågor om regler kring anställning av personal.
Hon fortsatte med att berätta om SKL:s arbete med e-böcker på bibliotek, där man nu ska gå vidare och undersöka möjligheterna till gemensam upphandling för bibliotekens räkning.
Läs mer i tidigare blogginlägg, SKL vill ha inspel från folkbiblioteken om e-boksupphandling.


Elsebeth Tank, bibliotekskonsult på Udviklingspartner for Kultur og Biblioteker i Norden, fick vara den som avslutade den späckade förmiddagen, och det gjorde hon med ett starkt framtidsfokus.
– Vi måste välkomna framtiden, det finns inga bra alternativ, sa hon och syftade på bibliotekens roll i en ny värld.
Den nya världen kännetecknas enligt Elsebeth Tank av mångfald, växande sociala klyftor, digitalisering och ett stort behov av kritiskt tänkande och innovationer.
Biblioteken måste därför omvärdera sin roll och våga sluta göra sådant som inte längre fyller någon viktig funktion, eller som andra kan göra, och istället ta in nya idéer, verksamheter och samarbetspartners som gör biblioteken mer relevanta för medborgarna och i sin samtid, menade Tank. Att lämna biblioteksrummet i större utsträckning kommer att bli nödvändigt, sa hon.
Elsebeth Tank har själv sammanfattat sin föreläsning i Eslöv i ett inlägg på sin blogg, Att vara bibliotek i den nya världen.

Bakgrund:

Som ett led i samverkansmodellen sker årligen tematiska kulturpolitiska överläggningar för att samla kommunernas kulturpresidier och tjänstemän kring specifika utvecklingsområden. Kultursamverkansmodellen ska leda till samarbete, kompetensutveckling och en effektivare resursanvändning för att nå gemensamma mål. I Skåne ska den också bidra till att förverkliga den regionala utvecklingsstrategin Det öppna Skåne 2030.

SKL vill ha inspel från folkbiblioteken om e-boksupphandling

Sveriges kommuner och landsting, SKL, har tidigare tecknat avtal med sex förlag om utlåning av e-böcker på svenska folkbibliotek. I november 2015 löpte avtalen ut och SKL utvärderade därefter resultaten med hjälp av en enkät.
Svaren visade att kommunerna överlag var nöjda, och att de vill att SKL fortsätter att arbeta för att underlätta utlåningen av e-böcker.
Nu ska SKL därför utreda möjligheterna att göra en upphandling av e-böcker som kan gagna folkbiblioteken. Därför vill de ha in åsikter från biblioteken och bokbranschen.
– Ju fler inspel vi kan få från biblioteken, desto bättre. Vi är angelägna om att få till en upphandling som ger största möjliga nytta, säger Karin Thomasson, fjärde vice ordförande för SKL i ett pressmeddelande.


Nytt initiativ från SKL för att säkra tillgången till e-böcker

tisdag 20 september 2016

Några tips inför Bokmässan i Göteborg

Snart är det dags för bokmässa i Göteborg för många av oss. För oss som är särskilt intresserade av vad som är på gång i biblioteksvärlden så finns det naturligtvis hur mycket som helst att ta del av under mässan.
Även om man inte ska dit så är det roligt att ta en titt i mässans program, och bilda sig en uppfattning om vad man missar!
Här kommer också några tips från oss för dig som ska dit:

Digitalt kompetenslyft
Förra veckan kom det första förslaget från Sekretariatet för nationell biblioteksstrategi. Det handlar om att folkbibliotekarier ska fortbildas för att hjälpa befolkningen i ett digitalt kompetenslyft. Regeringen föreslås satsa 25 miljoner kronor per år i tre år för en bred satsning på digital kompetenshöjning för hela befolkningen. Värt att notera i förslaget är också att de regionala biblioteksverksamheternas roll som kompetens- och utvecklingsnoder ska stärkas i och med arbetet med det digitala kompetenslyftet.
Förslaget kommer att presenteras under Bok- och biblioteksmässan i Göteborg vid ett extrainsatt program i Kungliga bibliotekets monter E04:39 kl. 10.30 torsdagen den 22 september.


Uppdatera dig på aktuell forskning
I tider när det händer mycket på biblioteksfronten så är det extra intressant att hålla ett öga på den senaste forskningen. Det kan du göra med hjälp av Bibliotekshögskolans (BHS) mässprogram. Här presenteras bland annat den senaste forskningen från högskolan i Borås som bland annat handlar om skolbibliotek, läsforskning, e-böcker, vetenskaplig publicering och kulturpolitik.
BHS hittar du i monter B06:71.


Ny tidskrift om bibliotek
I samband med att Biblioteks- och berättarscenen öppnar på torsdagsmorgonen så släpps också det första numret av den nya bibliotekstidskriften noll27 (tidigare Framsidan).
Biblioteks- och berättarscenen, D-hallen, monter D02:01 9.55 torsdagen den 22 september.
Biblioteks- och berättarscenen finns många andra programpunkter som är direkt riktade till dig som arbetar med bibliotek.
Ett exempel som tidigare nämnts här på bloggen är ju vår egen programpunkt Forskningscirklar utvecklar läsfrämjande på bibliotek torsdagen den 22 september 14.40-15.00, D02:01.
Tove Eriksson

måndag 19 september 2016

Aktionsforskning och läsfrämjande



Nu finns “Aktionsforskande bibliotekarier – en rapport om läsfrämjande verksamhet” att hämta på Kultur Skånes webbplats. Den erbjuder en spännande inblick i bibliotekens viktiga läsfrämjande arbete genom erfarenheter från tio olika aktionsforskningsprojekt på sju bibliotek i Skåne och Halland under hösten 2015 och våren 2016.

Du som är på Bokmässan på torsdag kan passa på att höra Lotta Bergman från Malmö högskola och Mia Dimblad från Hässleholms bibliotek berätta om aktionsforskning som metod för biblioteksutveckling på Biblioteksscenen 14.40-15.00.

Under handledning av Lotta Bergman fick de medverkande bibliotekarierna kontinuerligt koppla sin läsfrämjande praktik på biblioteket till aktuell forskning inom området och reflektera över sin verksamhet. De fick också diskutera sina erfarenheter i en forskningscirkel.

Rapporten innehåller också en inledning av Lotta Bergman, där hon närmare förklarar vad aktionsforskning och forskningscirklar är, och hur metoderna kan användas för att utveckla bibliotekens läsfrämjande verksamhet.

Syftet med rapporten är att sprida erfarenheterna från detta projekt och inspirera fler till att på detta sätt koppla samman forskning och praktik i det läsfrämjande arbetet. Cirklarna har arrangerats av Malmö högskola på uppdrag från Kultur Skåne/Region Skåne och med bidrag från Kulturrådet.

Karin Ohrt

torsdag 15 september 2016

Bilder från onsdagens kulturpolitiska möte i Eslöv

Det blev en fullspäckad förmiddag för deltagarna på det kulturpolitiska mötet i Eslövs medborgarhus igår. Temat var "Folkbiblioteken gör skillnad" och deltagarna fick ta del av såväl nulägesanalyser som framtidsspaningar kring biblioteken. Massor av intressanta samtal både på scen och i pauserna. Vi återkommer på bloggen nästa vecka med en sammanfattning av dagen, men tills dess skickar vi med några bilder.










                              




måndag 12 september 2016

Är du en fena på barnlitteratur?

Då kanske du är intresserad av att bli ledamot i Kulturrådets arbetsgrupp för stöd till barn- och ungdomslitteratur. Just nu finns vakanser i gruppen och de söker därför nya ledamöter. Sista anmälningsdag för 2017 är den 30 september 2016.
Gruppernas uppgift är att föreslå hur bidrag till kulturlivet ska fördelas.


Så här beskriver Kulturrådet arbetsgruppen för stöd till barn- och ungdomslitteratur:
"Gruppen som består av sex personer läser och bedömer 100-120 titlar per person och har sex möten per år, vilket blir 25-30 titlar per person och möte.
Uppdraget innebär i första hand omfattande läsning och personerna i gruppen behöver kunna avsätta tid för det."

Så känner du dig manad, fyll i Anmälningsformulär för potentiella ledamöter 
och/eller sprid informationen vidare till andra som du tror skulle passa för uppgiften!


fredag 9 september 2016

Tips om aktuell och intressant föreläsning


Välkomna till en kostnadsfri föreläsning, Förstå världen, se människan: del I, på Hässleholms kulturhus den 28 september.

Biblioteken i Skåne Nordost arrangerar i samarbete med Kultur Skåne under hösten två föreläsningar som ge oss en fördjupad kunskap kring konflikter i världen och konsekvenserna de medför.
Vad ligger bakom de stora konflikterna i världen idag? Varför flyr man? Vilka konsekvenser får det för en människa att leva i ett konfliktdrabbat område och vilka konsekvenser för det med sig att behöva fly från sitt hemland? Människor med andra språk än svenska som modersmål är en prioriterad målgrupp för biblioteken enligt bibliotekslagen. En större förståelse för de människor som tvingats fly skapar bättre förutsättningar för att kunna möta de behov som finns.
Nästa föreläsning i serien äger rum den 15 november, med separat anmälan.



Föreläsning: Förstå världen, se människan, del I


Program
8.30 Registrering, kaffe
Afghanistan - ett Sverige av idag och igår på samma gång!
Journalist och fotograf Börje Almqvist har arbetat under flera år i Afghanistan, senast våren 2016. Han berättar om den afghanska kulturen och samhället och varför så många afghaner sökt asyl i Europa.

De ensamkommande barnens flykt
Omid Mahmoudi föddes 1995 i Afghanistan och kom till Sverige 2011 som ensamkommande flyktingbarn. Han är författare till boken Oskyldiga brottslingar och är aktiv i frågor om asylrätt, både som skribent och aktivist. Han berättar om sin uppväxt, flykten till Sverige och om sin bok.

Biblioteket hjälper mig att komma in i samhället
Carlos Rojas, MIKLO, presenterar resultaten från en undersökning där asylsökande och bibliotekspersonal i Stockholmstrakten intervjuats. Undersökningen är beställd av Regionbiblioteket Stockholm. Varför kommer asylsökande till biblioteket? Vilka behov blir tillfredsställda? Vad kan vi på biblioteken göra ytterligare? Detta är några av de frågeställningar som Carlos Rojas tar upp.
Dagen avslutas senast kl. 12.30.

Praktisk information

Dagen är kostnadsfri men anmälan är bindande.
Föreläsningen riktar sig främst till dig som arbetar på bibliotek.
Plats: Hässleholm Kulturhus, Blå salongen, Vattugatan 18, 281 31 Hässleholm


Till Kultur Skånes kalendarium och anmälan
OBS! Sista anmälningsdag är ändrad till den 19 september.

onsdag 7 september 2016

Ny skribent på bloggen

Hej!

Jag heter Tove Eriksson och är ny på Kultur Skåne. Jag är kommunikatör och ska jobba här under hösten. En av mina uppgifter är att uppdatera den här bloggen och jag ska lägga ut tips, nyheter och länkar som är intressanta och relevanta för er som jobbar på bibliotek.
Jag kommer också att dokumentera en del av våra aktiviteter, som möten, föreläsningar och seminarier.


Kommentera gärna inläggen eller hör av er om ni har några frågor om innehållet!

Biblioteken och det fria ordet

Fredagen på Kristianstad bokfestival 2016 inleddes med ett seminarium, Biblioteken och det fria ordet, ett samarrangemang mellan Kristianstad bibliotek, Kristianstad bokfestival och Region Skåne.
I publiken i Lilla salen i Kulturkvarteret i Kristianstad fanns cirka 70 bibliotekarier och bibliotekschefer som hade rest från olika delar av Skåne.



Erik Fichtelius, samordnare för KB:s arbete
med en nationell biblioteksstrategi.

Nationell biblioteksstrategi
Fredagens seminarium inleddes av Erik Fichtelius, som berättade om arbetet med den nationella biblioteksstrategin.
Regeringen gav förra året Kungliga biblioteket i uppdrag att ta fram en nationell biblioteksstrategi. Erik Fichtelius, nationell samordnare, och utredarna Karin Linder och Krister Hansson utgör det sekretariat som ska presentera en slutrapport 2019.
I maj kom de med en första rapport, ett slags lägesanalys med underlag från personer som arbetar med och på bibliotek.

– Vi måste utgå från vad biblioteksväsendet redan vet och kan i vårt arbete, sa Erik Fichtelius.

Han valde att lyfta några områden ur rapporten, med tanke på seminariets tema Det fria ordet.
Han talade bland annat om den så kallade filterbubblan, alltså hur algoritmer styr våra sökresultat på nätet så att våra tidigare sökningar avgör vilken information vi får.

– Det är kanske en av de största farorna för demokratin i vår tid, och en av bibliotekens viktigaste uppgifter i framtiden, att hantera filterbubblan. Bibliotekarier är experter på informationssökning, sa Erik Fichtelius och nämnde också att bibliotekens terminaler är intressanta, eftersom så många människor gör sökningar där att mönstren blir mindre förutsägbara.

Ett annat stort demokratiskt problem, enligt rapporten, är det faktum att ett litet antal stora förlag håller hårt i rättigheterna till vetenskapliga artiklar och databaser och gör dem dyra för bibliotek och forskare.

– Man kan se paralleller till hur biblioteken förr låste in fysiska böcker. Detta har lett till att vi håller på att skapa en forskarvärld av pirater, sa Fichtelius oroat.

Han lyfte också frågan om ett nationellt digitalt bibliotek.

– Vi har ju inte ens en gemensam katalog i Sverige. Klarar de det i USA, så borde vi klara det här.

Ett område som Fichtelius också belystevar frågan om bibliotekets rum. När Oslo bygger sitt nya Deichmanske bibliotek, ska 80 procent av ytan ägnas åt plats för möten mellan människor, och endast 20 procent upplåtas åt samlingarna.

– Vi ser att våra nordiska grannar ligger före oss på många sätt, sa Erik Fichtelius.

Den regionala biblioteksverksamheten är ett område som sekretariatet har identifierat som problematiskt. Lägesanalysen visar på en utarmad verksamhet som har tagit stryk i kultursamverkansmodellen och som nu lider av en identitetskris.

– Det är en riktigt svår fråga, men det råder inget tvivel om att den regionala nivån behövs som utvecklingsresurs för folkbiblioteken, sa Erik Fichtelius.

Han avslutade med att citera slutklämmen på bibliotekslagens paragraf två, ”Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla”, och ställa frågan:

– Lever folkbiblioteken upp till det?

2017 ska Erik Fichtelius och hans kollegor leverera en omvärldsanalys och 2019 kommer slutrapporten.
Om du inte har läst lägesanalysen som kom i maj, så rekommenderar vi den. Den är 128 sidor lång, men väldigt tydlig, lättläst, mycket intressant och närmast obligatorisk läsning för den som är intresserad av vad som händer, och kommer att hända, i svenskt biblioteksväsende. I rapporten finns också länkar och tre filmer om olika slags bibliotek, vilket är ett enkelt sätt att få en bild av komplexiteten, men också möjligheterna, i svensk biblioteksverksamhet.

Lägesrapport från Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi


Ansvaret att försöka förstå
Näste talare var Nick Johnson-Jones, verksamhetschef för Konst och bibliotek i Huddinge och författare till boken Försök att förstå: folkbibliotek, rasism och platsens politik och redaktör för antologin Bryt upp!
Hans presentation inbjöd till en stunds reflektion över tjänstemannarollen, och över vårt stora ansvar i mötet med exempelvis biblioteksbesökaren, som vi aldrig får glömma. Han talade om det absolut nödvändiga i att ständigt fortsätta arbeta för att bli medveten om sina egna fördomar, sin egen världsbild och sina privilegier, och om hur de begränsar vår förståelse för andra människors förutsättningar.

– Jag tycker att uppdelningen i teori och praktik är olycklig. För mig är teori en praktik och kritik en del av en skapelseakt, sa Nick Jones.

Det enda sättet att förstå andra är genom dialog, menade Jones. Han uppmanade åhörarna att våga misslyckas i mötet med andra människor och att våga dela med oss av våra misslyckade interaktioner till kollegor, så att vi tillsammans kan bli bättre.

– Vår verksamhet styrs av otroligt många fina ord, som likvärdighet, kvalitet och jämlikhet. Vår uppgift är att bryta ner dem till praktik i varje given situation, i varje möte. Annars betyder orden ingenting.

För den som vill fördjupa sig i teorier kring detta ämne, så tipsade Nick Johnson-Jones om den indiska filosofen Gayatri Chakravorty Spivak, som har skrivit mycket om kolonialismens arv.



Hbtq-certifiering av bibliotek
I Lund ska alla bibliotek bli HBTQ-certifierade under hösten. Eleonor Pavlov och Karin Westeman, bibliotekarier inom folkbiblioteken i Lund, har skrivit en masteruppsats om inkluderande hbtq-arbete på folkbibliotek.
– Allt handlar om bemötande och förståelse, sa Karin Westeman, och tog som exempel det bildmaterial som finns överallt i ett bibliotek och på webben.

– Det är viktigt att till exempel fråga sig vem som kan känna igen sig i de bilder vi har på affischer, program, flyers eller på webben.

Andra enkla saker som att inte ha separata toaletter för kvinnor och män eller att skylta med böcker av en större bredd, är åtgärder som kan öka känslan av att vara välkommen på biblioteket.
Även i inköp av medier kan man behöva tänka till lite extra för att öka bredden.

– Kanske kan man använda andra kanaler än BTJ-häftena för att fler besökare ska kunna känna igen sig i det vi köper in. Jag tycker också att det kan behövas ett mer normkritiskt förhållningssätt hos BTJ:s lektörer, sa Eleonor Pavlov.

Det är RFSL som tillhandahåller HBTQ-certifieringen, som innebär att alla anställda får 16 timmars utbildning uppdelade på fyra tillfällen. Men även därefter fortsätter processen, och personalen måste fortsätta att arbeta med HBTQ-frågor för att certifieringen ska gälla.

Eleonor Pavlov och Karin Westeman tipsade om en folder, Schyst!, från Region Värmland om jämlik kommunikation, som är väldigt intressant och bra.



Litteraturbanken.se - en resurs för biblioteken
Litteraturbanken en obunden digital resurs för bibliotek och allmänhet, som finansieras av Svenska Akademien och Svenska Vitterhetsakademien. Thérèse Röök och Paulina Helgeson berättade sist under fredagens seminarium om hur folkbiblioteken kan använda denna rika gratisbank på nätet, som inte ens kräver inloggning.

– Om ni förmedlar en e-bok via Litteraturbanken så kostar det er ingenting, sa Thérèse Röök.

Litteraturbanken är en kulturhistorisk och litterär resurs som bland annat samlar in och digitaliserar skönlitteratur där författaren varit död sedan mer än 70 år, vilket innebär att materialet är fritt. Sedan gör de materialet tillgängligt så att det går att arbeta vidare med det. Det innebär till exempel att man kan läsa och söka i texter, ladda ner och skriva ut pdf-filer och se faksimilbilder av böcker och manuskript. I dagsläget finns där 752 gratis e-böcker och sammanlagt 1721 verk av 965 författare.

Litteraturbanken erbjuder också översikter och presentationer över olika författarskap och ämnesområden. Dessutom finns där material för cirkelverksamhet och för skolor, till exempel inom lyrik, och bland annat inlästa dikter. Allt är gratis och Litteraturbanken vill sprida informationen till folkbiblioteken.

– Vi vill samma sak som ni och vi har så mycket nytta av varandra, sa Paulina Helgeson och uppmanade oss att ta en stund för att gå in och botanisera i Litteraturbankens utbud och bland dess sökfunktioner när vi kommit hem.

tisdag 6 september 2016

Kultur Skåne söker ny biblioteksutvecklare


Nu söker vi en ny kollega till den regionala biblioteksverksamheten på Kultur Skåne!


Ur annonsen: "Vi erbjuder en spännande tjänst där stort fokus kommer att ligga på det strategiska arbetet. Tjänsten är placerad på enheten Kultur och samhälle där personen vi söker kommer att samarbeta främst med övriga biblioteksutvecklare men också med andra medarbetare både inom enheten och förvaltningsövergripande."


Till annonsen för tjänsten som utvecklare inom regional biblioteksverksamhet på Kultur Skåne



måndag 5 september 2016

Välkommen Maria Tsakiris!




Den 1 augusti fick enheten Kultur och samhälle på Kultur Skåne en ny chef, Maria Tsakiris. Hennes nya uppdrag innebär bland annat att leda och utveckla den regionala biblioteksverksamheten.

Maria Tsakiris är född och uppvuxen i Malmö. Hon är statsvetare i botten, utbildad processledare och har under de senaste drygt nio åren arbetat i Köpenhamn, senast som senior rådgivare på Nordiska kulturfonden. Där har hon bland annat ansvarat för fördelning av utvecklingsbidrag till litteratur, läsfrämjande och biblioteksprojekt inom det nordiska kultursamarbetet. Bidragen går till samarbetsprojekt som involverar aktörer från minst tre nordiska länder och som bedöms bidra till utveckling och förnyelse av kulturlivet i Norden.

– Jag hoppas att med mitt "utifrån-perspektiv" kunna bidra till att utveckla den regionala biblioteksverksamhetens uppdrag i vilket bland annat fördelningen av utvecklingsbidrag ingår, säger Maria Tsakiris.

Under sina år på Nordiska kulturfonden hade Maria ofta kontakt med biblioteksvärlden. En del utvecklingsbidrag gick till nordiska projekt med biblioteksanknytning.

– Ett av de sista projekten jag var med och beviljade var till biblioteksfestivalen Granitol som arrangerades gemensamt av fylkesbiblioteken i Oppland, Hedmark, Sør-Trøndelag och Nord-Trøndelag. Inbjudna till festivalen var bland andra Scott Bonner, bibliotekschef på Ferguson Public Library, USA, som talade om ”Leading in times of crisis”. Bonner blev känd över hela biblioteksvärlden då han dagen efter dödsskjutningen av en svart man vågade öppna upp bibliotekets rum för medborgare som behövde ett åsiktsfritt rum för få bearbeta och reflektera över händelsen, berättar Maria Tsakiris.


Spännande tid för biblioteken
Maria Tsakiris ser mycket fram emot att bland annat få jobba med biblioteksutveckling på hemmaplan i Skåne vid sidan av och tillsammans med många andra konst- och kulturområden som enheten ansvarar för.

– Biblioteken, skulle jag vilja påstå, är välfärdsstatens mest moderna institution och de mest centrala kulturinstitutionerna vi har, dels rent fysiskt och dels eftersom de så snabbt och tydligt avspeglar förändringar vi ser i samhället. Jag upplever biblioteken som väldigt bra på att ställa om när det behövs och visa vilken betydelse ett bibliotek kan ha i ett lokalsamhälle, säger Maria Tsakiris.

Hon nämner som exempel förra höstens utmaning för biblioteken när antalet flyktingar i Skåne ökade kraftigt. Folkbiblioteken märkte snabbt av de nya besökarnas behov och försökte på olika sätt att anpassa sig för att möta dem. I det sammanhanget kunde Region Skåne med kort varsel, tillsammans med Kommunförbundet Skåne, träda in med ekonomiskt stöd.

– Det var ett mycket bra exempel på ett gott samarbete mellan den regionala och den kommunala nivån, säger Maria Tsakiris.

Hon tycker att det är en spännande tid att komma in som ny chef inom Kultur Skåne och få leda den regionala biblioteksverksamheten tillsammans med duktiga och engagerade medarbetare.

– Det finns ett stort intresse från politiskt håll för biblioteksfrågor just nu. En nationell biblioteksstrategi håller på att ta form, bibliotekens demokratiska uppdrag är högaktuellt, och digitaliseringen ger låntagarna nya möjligheter, samtidigt som behovet av en fysisk mötesplats är större än någonsin, säger Maria Tsakiris. 


Fokus på utveckling
I Skåne, precis som i andra regioner, har den regionala biblioteksverksamheten organisatoriskt lyfts in i ett större sammanhang tillsammans med andra kulturområden, och blivit en tydligare del av Kultur Skåne. Det har lett till förändringar i hur den regionala biblioteksverksamheten bedrivs. Under de senaste åren har också de regionala biblioteksutvecklarna blivit färre. Det innebär att man måste jobba på nya sätt jämfört med tidigare. Maria Tsakiris vill betona möjligheterna.

– Min samlade bedömning är att vi har en bra utgångspunkt. Kultur Skåne har många verktyg för att jobba med utveckling av biblioteken, inte minst genom att hitta kopplingarna till andra kulturområden. Det finns en stor samlad kunskap och kontaktyta inom förvaltningen till olika kulturområden och verksamheter, som kommer biblioteken till del. Kultursamverkansmodellen innebär att biblioteksfrågorna kan få mer uppmärksamhet från politiskt håll, såväl kommunalt och regionalt som statligt. Vi på Kultur Skåne måste också bli bättre på att synliggöra biblioteksfrågorna tillsammans med kommunerna, och även den regionala biblioteksverksamhetens roll för folkbibliotekens utveckling, säger hon.

Hon understryker vikten av att det regionala arbetet med biblioteksutveckling sker i samverkan med folkbiblioteken och med folkbibliotekens behov och olika förutsättningar i fokus. Arbetet med en regional biblioteksplan är ett led i detta.

– Vi ska fortsätta att utveckla de verktyg vi har för biblioteksutveckling i Region Skåne. I dialog med folkbiblioteken vill vi ta fram gemensamma insatsområden som är anpassade efter de nuvarande förutsättningarna.



Flitig biblioteksbesökare
Maria Tsakiris är själv stammis på Stadsbiblioteket i Malmö. Hon tycker om att gå på författarbesök och samtal av olika slag, gärna tillsammans med andra. Men oftast går hon dit på egen hand för att låna böcker. Ungefär en gång i veckan är hon där.

– Jag sitter hemma vid datorn och reserverar och så går jag dit och hämtar böckerna. Det gillar jag, det tilltalar min effektiva sida. Jag önskar bara att man kunde reservera ännu fler böcker vid ett tillfälle, säger hon och ler.

Hon lånar en hel del böcker till sin tolvårige son, en bokslukare av stora mått. Han kryssar för böcker som han vill läsa i Barnens bokklubbs katalog, och Maria lånar dem åt honom. Hon läser själv en del av böckerna.

– Jag tycker om att läsa ungdomslitteratur. Det är ett bra sätt för mig att sätta mig in i mina barns värld och komma ihåg hur det var att vara tonåring. Och så kan jag ju prata om böckerna med min son, säger hon.

När hon lånar böcker till sig själv så blir det inte lika mycket skönlitteratur.

– Jag är väldigt intresserad av psykologi, främst ledarskap och personlig utveckling, så det blir mest facklitteratur när jag lånar till mig själv, säger hon.

 
Fakta Maria Tsakiris
Aktuell: Ny chef för enheten Kultur och Samhälle på Kultur Skåne. Chef över 10 personer. Enheten Kultur och samhälle ansvarar för regional biblioteksverksamhet, kulturarv (museer, arkiv och hemslöjd), folkbildning samt två konstområden; litteratur och serier samt film och rörlig bild. Enheten har också det förvaltningsövergripande ansvaret att driva frågor vad avser digitalisering av kultursektorn, arbetet med idéburen sektor, nationella minoriteter samt tvärgående insatser med fokus på barn och unga.
Ålder: 42
Bor: I Malmö
Familj: Gift med Petros. Tre barn som är sju, tolv och fjorton år gamla.
Senast lånade bok: Tonårshjärnan av Frances E. Jensen.
Senast lästa skönlitterära bok: Domaren av Ian McEwan.