måndag 12 februari 2018

Webbinarium om satsningen Stärkta bibliotek

Kulturrådet har fått i uppdrag att via ett bidragsförfarande fördela 225 miljoner kronor per år i tre år till de svenska folkbiblioteken. Syftet är att öka utbudet och tillgängligheten till biblioteksverksamhet i hela landet.
Den första ansökningsperioden är planerad till 15 mars-12 april. Det kommer ytterligare en chans att söka under 2018, den 14 augusti-11 september.

Ställ frågor i förväg
Fredagen den 16 februari klockan 10-11 anordnar Kulturrådet ett webbinarium där man får veta mer om satsningen. Man kan anmäla sig online, och då finns också möjlighet att i förväg ställa frågor som man vill ha svar på under webbinariet. Anmäl dig här.
Under webbinariet får man en presentation av satsningen och ansökningsförfarandet, vem som kan söka och för vad, riktlinjer och prioriteringar. Därefter blir det en öppen frågestund via chatt med Kulturrådets handläggare.
Om man inte har möjlighet att delta vid sändningstillfället så kan man ta del av en inspelning som läggs upp på webbsidan efteråt. Man kommer även att kunna läsa frågorna och svaren från chatten i efterhand.

Använd Experimentspåret
Vi på Region Skånes kulturförvaltning ser Regeringens satsning som en enorm möjlighet för Skåne att få en extra skjuts i det utvecklings- och omställningsarbete som redan sker i att möta en större och mer diversifierad efterfrågan av bibliotekstjänster.

tisdag 6 februari 2018

Samernas nationaldag idag!

Samiska flaggan. Foto: Marie Enoksson. Källa: www.samer.se
Vi uppmärksammar idag den 6 februari samernas nationaldag med att lyssna till den samiska nationalsången Sámi soga lávlla, framförd av Maxida Märak på lulesamiska.(SVT)


Sámi soga lávlla (Samefolkets sång)


Nordvart genom Karlavagnen ser du Samelandet skymta: Fjäll bak fjäll i fjärran blåna, sjöar sträcka sig vid sjöar, bergens branter, fjällens toppar höja sig mot själva himlen, bäckar brusa, skogar susa, tvärbrant stupa stålgrå uddar strävande mot stormigt hav.


Frosten härjar här om vintern, yrsnön vräks av vilda vindar, ändock älskar sameätten denna jord av allt sitt hjärta: Månens ljus en färdman fägnar, flygga norrskensflammor fladdra, klövkäpp, rengrymt hörs bland snåren, ut på insjön, över slätten, slamrar släden vägen fram.


Och när sommarns sol förgyller skogen, havet, havets stränder, guldomglänsta fiskefartyg vaggas utav vågor, gullhamn får var vattenfågel, strömmarna som silver glittra, åror blänka, stakar blixtra, under sång ses männen styra utför eda, fors och fall.


Lapplands släkte, sameätten, obräckt har sen mäktat utstå mördartjuder, slemma köpmän, sluga skattekrävarskaror. Hell, var hälsat, sega släkte! Hell dig fridens rot och fäste! Krigisk fejd har aldrig flammat, aldrig spilldes brödrablodet ibland Lapplands lugna ätt.


Våra fäder övervunno vrånga våldsmän fordomtima, bröder låt oss likaledes strida segt emot förtrycket! Solens söner starka släkte! Dig kan ingen ovän kuva, blott ditt väna språk du vårdar, minnes forntidsfädrens maning: Sameland åt samerna!


Musik: Isak Saba
Text: Arne Sörlie
Läs mer om samernas nationaldag på samer.se

måndag 5 februari 2018

Ny rapport om svenskarna med funktionsnedsättning och internet

Svenskarna med funktionsnedsättning och internet är namnet på en ny rapport från organisationen Begripsam.
Den är resultatet av en undersökning av hur människor med olika former av funktionsnedsättningar använder internet, och om vad de upplever som svårigheter i användandet.
Man kan betrakta rapporten som ett slags skuggrapport till den stora undersökningen Svenskarna och internet 2017, från Internetstiftelsen.
Begripsams rapport bygger på svar från nästan 800 personer med olika diagnoser, funktionsnedsättningar och svårigheter. I rapporten bryts resultaten ner på ett 30-tal olika grupper och på ett antal bakgrundsfaktorer, som ålder, utbildning, sysselsättning och liknande.
Mycket i undersökningen är intressant för biblioteken, inte minst det faktum att många av de grupper som omfattas av samhällets speciella stöd för läsning läser relativt lite talböcker.
Man kan också se att läs- och skrivsvårigheter, olika former av språkstörningar och även diskalkyli slår igenom brett och skapar svårigheter inom många områden av internetanvändande.
Ett annat intressant resultat är att människor med adhd och bipolär sjukdom återfinns i relativt hög utsträckning bland dem som använder ljud- och talböcker dagligen.
När det gäller att läsa dagstidningar på nätet, så upplever särskilt grupperna med språkstörning och utvecklingsstörning svårigheter med det.
Fler delrapporter utlovas från Begripsam.

onsdag 31 januari 2018

Fem frågor om projektet Berättelser - vägar in i språket



Projektgruppen för Berättelser - vägar in i språket, från höger: Catrin af Malmborg, Måns Söderberg, Margaret Svensson, Annika Nilsson, Helén Bengtsson, Jonas Larsson, Sura Mashat, Tim Lukic


I bibliotekssamarbetet Skåne nordost, SKNO, pågår just nu projektet Berättelser – vägar in i språket. Vi ställde fem frågor till Helén Bengtsson på Kristianstads stadsbibliotek om projektet:
Beskriv projektet Berättelser – vägar in i språket!
Det är ett SKNO-projekt som riktar sig till nyanlända och där vi använder skönlitteratur på olika sätt för att få målgruppen att utveckla och träna svenska språket och även för att väcka läslust. Nyanländ är ju ett ganska brett begrepp och man befinner sig på olika nivåer vad gäller språket och därför vill vi testa olika metoder och använda skönlitteratur i olika former, allt från muntligt till sagor och lättläst. Vi riktar oss till både barn och vuxna.

Hur kom ni på idén till projektet?
I Bromölla hade Margaret Svensson gjort ett försök med en LL-bokcirkel och berättade om den och det ville vi spinna vidare på. Det kändes också som en naturlig utveckling utifrån våra föregående projekt i SKNO, då vi jobbat bland annat med inventering och inköp av medier och kompetensutveckling. Nu ville vi ta det ett steg vidare.

Forskningscirklar upprepas på grund av framgång!


I vår splitternya biblioteksplan, Regional biblioteksplan 2017-2020, betonar vi vikten av att arbeta med forskning och metodutveckling inom det läsfrämjande området. Forskningscirklar i samarbete med Malmö universitet är ett sätt att jobba enligt planen.
Favorit i repris
Redan under hösten 2015 fick ett antal bibliotekarier möjlighet att utveckla sin läsfrämjande verksamhet på bibliotek i en forskningscirkel på Malmö universitet. Under ett år gjorde bibliotekarier läsfrämjande aktioner på sina egna bibliotek, som kopplades ihop med aktuell forskning. Allt från sommarboken på högstadiet till bokcirklar med nyanlända föräldrar, från samarbete med SFI till läsfrämjande insatser för pedagoger utforskades i den första omgången av forskningscirklarna. De spännande projekten beskrivs i rapporten Aktionsforskande bibliotekarier.
Just nu gör Lotta Bergman, universitetslektor i Svenska med didaktisk inriktning på Malmö universitet och handledare i våra forskningscirklar, en follow up-studie bland ett antal bibliotek som deltog i forskningscirklarna hösten 2015-våren 2016. Frågorna som hon bland annat undersöker är: Hur har arbetet förankrats i organisationen? Har arbetssättet kring den läsfrämjande verksamheten påverkats?


Bokstart+forskningscirklar = sant
Region Skånes Kulturförvaltning och Malmö universitet har fortsatt sitt samarbete och i september deltog elva bibliotekarier från fem bibliotek i sin första forskningscirkel. Från Kulturförvaltningens sida har det gjorts en liten intervention och två bibliotek som arbetar inom Kulturförvaltningens utvecklingsprojekt Bokstart har kopplats till forskningscirklar. Både Landskrona och Åstorps bibliotek undersöker hur de kan implementera Bokstart i sin kommun.
Läs mer i artikeln Bred satsning på Bokstart i Skåne.


Stor variation
Nära relaterade till Bokstart är den läsfrämjande verksamheten som utvecklas i Lund och Trelleborg, där båda projekten är inriktade på att nå ut till barnens familjer.

tisdag 30 januari 2018

Vem får vara med?

Igår deltog jag på Vem får vara med? - en kulturpolitisk dag om inkludering och integration på Dansens hus i Stockholm. En start på Sveriges roll som ordförande i Nordiska ministerråd 2018 med utgångspunkt i ett inkluderande, hållbart, innovativt, tryggt och öppet Norden.
Under dagen presenterades tre  rapporter varav två är helt nya från Kulturanalys Norden som nu finns tillgänglig att inspirera till ett mer tillgängligt och inkluderande kulturliv.
Kultur med olika bakgrund - rapporten visar på likheter och skillnader mellan de nordiska länderna, särskilt avseende representation i chefsyrken och konstnärliga yrken. Resultatet visar på vikten av att ta fram statistik i frågan och att identifiera hinder för lika förutsättningar till anställning inom kultursektorn.

Modebibliotek öppnar på Österbro i Köpenhamn

Mode har fått ett ökat fokus i Köpenhamn de senaste åren och därför har man nu öppnat ett bibliotek i biblioteket med fokus på just mode.
"Med det nye modebibliotek vil vi øge Østerbro Biblioteks relevans for nye målgrupper, som ikke kommer her så ofte, især de yngre københavnere. Vi håber også, at denne idé vil kunne tjene som et eksempel på, hvordan biblioteket kan sætte fokus på forskellige dele af kultur- og samfundslivet,” fortæller Peter Christensen i en pressemeddelelse.

måndag 29 januari 2018

Stora Utvecklingsdagen 2018

Den 15 mars bjuder Region Skåne in till en heldag som presenterar lärdomar, inspiration och kloka tankar från de biblioteksutvecklingsprojekt som genomförts med bidrag från Kulturförvaltningen.
 
 Region Skånes kulturförvaltning ger varje år stöd till utvecklingsprojekt inom biblioteksvärlden. Nu vill vi presentera lärdomar, inspiration och kloka tankar från de projekt som beviljats bidrag, så att ännu fler bra satsningar blir av i framtiden. Därför har vi skapat en helt ny konferens, full med spännande programpunkter!
 
Som besökare får du:
  • trendspaningar och engagerande och intressanta föreläsningar
  • samlade insikter om vilken typ av projekt som har fått stöd sedan starten – och vilken sorts projekt som har lämnat in ansökningar
  • massor med nya kontakter och möjligheter att diskutera spännande biblioteksprojekt, eventuella samarbeten och annat.

torsdag 25 januari 2018

Myndigheten för tillgängliga medier omlokaliseras och placeras i Malmö

Idag har Regeringen fattat sitt formella beslut om att Myndigheten för tillgängliga medier, MTM, ska placeras i Malmö från och med 1 januari 2020.


MTM är för oss i bibliotekssektorn en känd myndighet med en stark och utvecklad nationell biblioteksfunktion. Vi har följt MTMs arbete under åren och MTM har varit en föregångare när det gäller digitalisering på olika sätt. MTM är med sitt uppdrag att vara ett nationellt kunskapscentrum för tillgängliga medier en mycket viktig myndighet för de svenska biblioteken.

Myndighetens breda arbete för att alla ska ha tillgång till litteratur och samhällsinformation oavsett läsförmåga stärker på olika sätt bibliotekens verksamhet för personer med funktionsvariationer. MTM ger också ut texter på lättläst svenska, något som ca 800 000 svenskar har behov av på grund av att de är nyanlända som lär sig svenska språket, ovana läsare i grundskolan eller läsare med intellektuell funktionsnedsättning.

De senaste åren har myndigheten genomfört ett strategi- och visionsarbete som har inneburit att kommunikationen mot målgrupperna har tagit nya uttryck. I fokus står myndighetens arbete med läsning med en bred potentiell målgrupp som idag nås genom bibliotek, men också genom skola, sjukvården och omsorgen. Hjälpmedlen som MTM utvecklar hjälper personer med funktionsnedsättningar, personer med annat modersmål än svenska och många äldre. MTM är nog dock hos den bredare befolkningen en relativt okänd myndighet.

Vi ser framemot att få MTMs kompetens nära oss och fortsätta det samarbete vi har kring tillgänglighetsfrågor. I vår biblioteksplan ser vi digitalisering som ett genomgående spår oavsett om vi arbetar läsfrämjande, med demokratiuppdraget eller för att åstadkomma ett folkbibliotek för alla. Med närhet till två universitet som bl.a. utbildar inom biblioteks- och informationsvetenskap och en stark forskningsmiljö i kombination med Skånes stora mångspråkiga befolkning hoppas vi att MTM ska kunna rekrytera relevant kompetens, finna nya samverkansformer och skapa nytta hos många nya brukare.

Läs mer: Regeringens pressmeddelande om omlokaliseringen av flera statliga myndigheter

/Maria Tsakiris

Fem frågor om Bibblan bildar till Gunilla Fors och Sofia Murray


I dagarna släpptes den digitala lärplattformen Bibblan bildar . Vi har ställt några frågor till Gunilla Fors och Sofia Murray på Malmö stadsbibliotek som arbetat med plattformen.

Vad är Bibblan bildar?
Bibblan bildar är ett pilotprojekt som finansierats av KB och är tänkt att utgöra en början till den digitala lärplattform som nämns i nationella strategigruppens förslag Digitalt först med användaren i fokus. Projektet är en komplettering av Bibblan svarar/Bibblan guidar-plattformen som härmed får en tredje del. Bibblan bildar ska samla ett efterfrågeanpassat utbud av öppna lärresurser med MIK-inriktning och bidra till att öka den digitala kompetensen i hela landet. Bibblan bildar riktar sig direkt till allmänheten och erbjuder möjligheter som fungerar för självstudier, repetition och egna övningar. Lärresurserna kan även tjänstgöra som underlag och stöd för bibliotekspersonalen i olika handlednings- och undervisningssituationer.


Vilka är ni som tagit fram Bibblan bildar?
Malmö stadsbibliotek fick uppdraget för drygt ett år sedan och en arbetsgrupp på fyra personer har under året arbetat med att producera lämpliga lärresurser. Vi har utgått från de mest grundläggande frågorna, dels för att det är naturligt att börja där, dels för att en majoritet av biblioteksbesökarna har behov av hjälp på en ganska basal nivå: hantera datorn, skaffa och använda e-post, spara och skicka filer, använda olika e-tjänster osv. Ida Norbergs rapport Insatser för digital kompetens på folkbiblioteken tyder också på att de flesta folkbibliotek möter ungefär samma behov.

Utvecklingen av själva webbplatsen har skett i samarbete med webbyrån KAN i Malmö och stor vikt har lagts vid att skapa ett gränssnitt som är enkelt och lättanvänt för de digitalt ovana, för de med språksvårigheter och för de med funktionsnedsättningar. Plattformen har i pilotfasen ett begränsat antal funktioner och möjligheter, men framtida behov av att utvidga och bygga på plattformen har förberetts så långt möjligt.


Hur är plattformen tänkt att användas?
Enligt förslaget Digitalt först med användaren i fokus ska alla landets folkbibliotek engageras i insatser för att höja den digitala kompetensen. En gemensam nationell lärplattform kan underlätta detta arbete och spara resurser, dels genom att inte alla bibliotek tvingas producera eget lärmaterial och dels genom att ovana handledare/utbildare kan få stöd och hjälp via resurserna i Bibblan bildar. Lärresurserna består av enheter som kan innehålla en eller flera delar, t.ex. en film, en steg-för-steg-handledning samt övningar. Syftet är att så många som möjligt ska kunna hitta något som passar den egna nivån och den egna lärstilen.

Vem är det som arbetar/kommer att arbeta med Bibblan bildar?
Vår förhoppning är att så många bibliotek som möjligt vill arbeta med Bibblan bildar, först och främst genom att uttnyttja resurserna vid den dagliga handledningen av besökare eller vid olika pedagogiska insatser på biblioteket, men också genom att bidra med sina specialkunskaper och med att producera lärmaterial till plattformen.


Vilka är de viktigaste fördelarna med Bibblan bildar?
Det är en nationell digital lärplattform, som biblioteksbesökarna kan använda både i biblioteket och hemma – för att repetera och träna eller för att gå vidare och utvidga sina kunskaper till nya områden.
Det är en gemensam resurs med lärmaterial, som alla bibliotek kan använda men även bidra till.
Det är ett verktyg för att hushålla med bibliotekens resurser och kan på sikt bidra till att insatserna för ökad digital kompetens och MIK blir mer likartade och jämlikt fördelade över landet.

 Projektrapporten finns här.

onsdag 17 januari 2018

Stärkta bibliotek i hela landet - så fördelas de 225 miljonerna

Nu kan vi ta del av mer information om hur de 225 miljonerna aviserade i budgetpropositionen ska fördelas till folkbiblioteken. Kulturrådet har fått regeringens uppdrag att genomföra satsningen.


Så här skriver Kulturrådet om Stärkta bibliotek i hela landet på sin hemsida:


"Stärkta bibliotek i hela landet
Kulturrådet har fått i uppdrag av regeringen att genomföra en treårig satsning för att stärka biblioteksverksamheten i Sverige. 2018-2020 får vi 225 miljoner kronor per år att fördela. Satsningen går under namnet Stärkta bibliotek i hela landet och syftet är att öka utbudet och tillgängligheten till biblioteksverksamhet.

Folkbiblioteken är i fokus för satsningen och pengarna ska användas i enlighet med regleringsbrevets instruktion utifrån förordningen (1996:1608) om statsbidrag till folkbibliotek.

Det är folkbibliotekens huvudmän, det vill säga kommunerna, som har möjlighet att söka bidraget. En kommun får gärna söka i partnerskap med andra kommuner.


Två ansökningsomgångar i år
Under 2018 kommer två ansökningsomgångar äga rum – en på våren och en på hösten. Riktlinjer för ansökningar och information om prioriteringar beräknas vara klara i februari. Ansökningsperioderna är planerade till 15 mars-12 april och 14 augusti-11 september.

Bidragsfördelningen kommer att utgå från de verksamhetsområden och målgrupper som prioriteras i Bibliotekslagen (2013:108) och inom ramen för denna stödja insatser utifrån de sökande kommunernas behov. Stärkta bibliotek i hela landet kommer att genomföras i samarbete med Kungliga biblioteket och ta hänsyn till den nationella biblioteksstrategin som är under arbete.

- Regeringens satsning visar på bibliotekens viktiga roll som demokratisk mötesplats och nav för läs- och språkutveckling, kunskap och information. Tanken är att bidragen ska utjämna ojämlikheter och lägga grunden för en långsiktigt stärkt biblioteksverksamhet i hela landet, säger enhetschef Lotta Brilioth Biörnstad.

Webbinarium i februari
Löpande information kring den nya bibliotekssatsningen kommer att publiceras på vår webbplats och i våra sociala medier. 16 februari klockan 10-11 kommer vi även att arrangera ett webbinarium där vi presenterar Stärkta bibliotek i hela landet och där det finns möjlighet att ställa frågor och diskutera med handläggare. Webbinariet kommer att spelas in så att det finns möjlighet att titta på det i efterhand. Inbjudan till webbinariet kommer att skickas ut och även finnas tillgänglig på vår webbplats.

I samband med det kulturpolitiska konventet Folk och kultur i Eskilstuna kommer vi också att presentera Stärkta bibliotek i hela landet i ett seminarium 8 februari."

onsdag 10 januari 2018

Dags att anmäla sig till vårens kompetensutvecklingstillfällen!

Nu går det att anmäla sig till många av vårens olika tillfällen för kompetensutveckling för bibliotekspersonal i Skåne.
I vår kalender på webben hittar du bland annat föreläsningar, workshops och nätverksträffar öppna för alla som arbetar på bibliotek i Skåne. Ta en titt och se om det är något som intresserar dig! Tipsa gärna kollegor.
Du kan också enkelt teckna en prenumeration på Region Skånes kalenderhändelser och nyheter inom biblioteksutveckling här, så får du löpande uppdateringar.

torsdag 4 januari 2018

Bidra till Marskonferensen!



I år fyller Marskonferensen i Umeå 10 år. Det firas genom en alldeles särskild jubileumskonferens 20-21 mars med rubriken "Vart är vi på väg? Kreativa arbetsplatser och nya ideer". Temat är innovation och förändring. Arrangörerna efterlyser nu presentationer av projekt eller test av nya metoder. Såhär skriver de i inbjudan:
"Välkomna att lämna in bidrag till 2018 års bibliotekskonferens i Umeå, på Väven 20-21 mars. Bibliotek behöver hela tiden förändras. För att samhället gör det, och för att idéer omöjligt kan växa annars.
Har ni lyckats med ett projekt eller en metod, eller har ni kanske totalt misslyckats? Kom och inspirera era kollegor. Vill du presentera något intressant under rubriken Kreativa arbetsplatser och nya idéer på konferensen? Kanske har du erfarenheter från något biblioteksprojekt eller någon bra metod. Vill du delta i konferensen, och göra en presentation, skickar du in en sammanfattning av ditt projekt eller metod till oss. Inledande skiss eller sammanfattning skickas till christer.edeholt@umea.se före den 22 januari 2018. Skicka in texten i pdf-format. Kom ihåg att ange ditt namn, vilket bibliotek eller organisation du tillhör och din e-postadress. Konferensens arrangörer gör sedan en bedömning och väljer ut några bidrag. Presentationen får ta högst 20 minuter + 10 minuter för frågor och diskussion. Max två personer får presentera varje bidrag. Vi bjuder på konferensavgift och bidrar till resekostnader."


Missa inte chansen att få dela vad som händer på ert bibliotek!



fredag 8 december 2017

Bibliotekschefsmöte om folkbibliotekens demokratiuppdrag

Fredagen den 1 december samlades merparten av Skånes bibliotekschefer för ett möte på Region Skånes kulturförvaltning i Malmö. Folkbibliotekens demokratiuppdrag i praktiken var ämnet för dagen och flera inbjudna talare gav olika perspektiv på ämnet.

Dagen inleddes med ett kort anförande av Maria Ward, ordförande i Region Skånes kulturnämnd, under rubriken ”Det viktiga demokratiuppdraget”. Hon reflekterade bland annat över vad som händer med yttrandefrihet och öppenhet när demokratin snörs åt. Hur klarar sig till exempel public service i de här lägena? Maria uppmanade till viss vaksamhet inför den pågående utvecklingen runt om i Europa.
– Biblioteken är en av få öppna och fria mötesplatser, om inte den enda. De är ett offentligt rum för bildning och dagdrömmar. Bibliotek gör skillnad och är en viktig och öppen mötesplats och kulturscen. Det är viktigt för regionen att stärka biblioteken i sin roll som kulturspridare. Och det som är bra för Skåne är bra för hela Sverige, sa Maria Ward.

tisdag 28 november 2017

Regional biblioteksplan 2017-2020 fastställd

Idag fastställdes Regional biblioteksplan 2017-2020, Region Skåne, av regionfullmäktige.

Den kommer inom kort att finnas tillgänglig som pdf på vår hemsida, och kommer därefter att skickas ut i tryckt form till folkbibliotek och andra berörda under januari.

Den regionala biblioteksplanen gäller den regionala biblioteksverksamheten och sjukhusbiblioteken, men anger också områden för samarbete mellan de båda verksamheterna, till exempel gällande fortbildning.

När det gäller den regionala biblioteksverksamheten så anger planen ett övergripande mål för perioden som lyder:

"Bidragen för biblioteksutveckling ska nå ett större antal folkbibliotek än tidigare och i högre grad generera kunskapsdelande och kompetensutvecklande aktiviteter mellan folkbiblioteken."

Planen anger också fyra utvecklingsområden för den regionala biblioteksverksamheten under perioden 2017-2020, områden som bland annat styr bidrag och andra satsningar:

Demokrati och fri åsiktsbildning
Folkbibliotek för alla
Digitalisering
Litteratur- och läsfrämjande

Vi på Region Skånes kulturförvaltning är så glada att biblioteksplanen nu är klubbad och klar och ser fram emot att använda den som grund för vårt arbete tillsammans med de olika skånska biblioteken under de tre kommande åren.